Enligt internationell humanitär rätt får icke-stridande, som civila och medicinsk personal, inte attackeras under en konflikt. Trots detta utsätts sjukhus för attacker, bombningar och plundringar – och det blir allt vanligare att sjukvården hamnar i skottgluggen.
– På en del platser har vården blivit en veritabel måltavla, och man är faktiskt rädd för att ha uppe sitt röda kors – man döljer sjukhus. Det är en fasansfull utveckling och där måste vi protestera, säger Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet, i en intervju med Sveriges Radio.
Siffror från WHO:s övervakningssystem för just attacker mot hälso- och sjukvården visar på en kraftig ökning av antalet attacker de senaste åren. År 2020 utfördes exempelvis 345 attacker mot hälso- och sjukvårdsinrättningar världen över, och över 240 personer dog. Förra året hade siffran stigit till nära 1 500 attacker och nästan 750 döda. Hittills i år har drygt 360 attacker utförts med över 120 döda som följd. De senast rapporterade attackerna är alla kopplade till kriget i Ukraina.
– Vi håller nästan på att vänja oss. Men det här får aldrig bli det nya normala, säger Tobias Alfvén i radiointervjun.
Läs också:
Läkare utan gränser: »Enorma behov i Ukraina under lång tid framåt«
Läkare utan gränser vädjar till regeringen om vapenvila i Gaza
