Andelen läkare som forskar sjunker, enligt statistik från SCB. Dessutom är det många forskande läkare som på grund av resursbrist inte får möjlighet att arbeta med sin forskning. Frågan om hur klinisk forskning ska främjas ligger högt på Läkarförbundets dagordning, och har varit ämnet för de möten som Läkarförbundet och SLF Student under nästan två års tid haft med företrädare från regioner och alla landets medicinska fakulteter.

Emelie Hultberg. Foto: Läkarförbundet

Under parollen Universitetsronden har man, med start hösten 2022 och med mål i Linköping i slutet av maj, träffat dekaner, forskningsdirektörer, regionpolitiker och ansvariga tjänstemän i de olika regionerna.

– Det viktigaste vi kan konstatera är att det finns en stor samsyn på alla ställen vi har varit på kring att läkare ska forska. Man skulle kunna vara krass och säga att läkare bara ska vårda patienter, för att det finns så ont om läkare som gör det, men så är det inte. Det finns en samsyn i att det behövs forskande läkare för att bidra till ökad kunskap, utveckla hälso- och sjukvården och för att utveckla nya metoder, säger Emelie Hultberg, ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd.

Vanliga hinder för att läkare ska forska är tidsbrist, brist på planering och i förlängningen resursbrist, säger Emelie Hultberg.

– Det är tajt i dagens hälso- och sjukvård. Det pressas och pressas, och finns ofta inget utrymme för frånvaro från kliniskt arbete för forskning. Och även om man från början tagit höjd för att läkarna ska kunna ta forskningstid, så sker det saker. Det blir sjukskrivningar och vabb, och då blir det ofta den som har tid avsatt för forskning som plockas in i klinisk tjänst.

Andra faktorer som spelar in är löneutveckling och anställningstrygghet. Läkarförbundet vill bland annat se tjänstekonstruktioner som gör det möjligt för fler läkare att forska.

– Vi vet att många vill ha en trygghet i sin anställning. Vi skulle vilja se en tjänstekonstruktion som gör det möjligt för AT-, BT- och ST-läkare att få in forskningen i sin tjänst, säger Emelie Hultberg.

Förhoppningen är att mötena skapat forum att arbeta vidare med frågan regionalt. Emelie Hultberg tror att det framför allt är bra att regionpolitikerna fått bättre inblick i den kliniska forskningen, och kan värdera den högre i sitt budgetarbete.

– Det måste bli tydligt att regionernas uppdrag inte bara är vårdproduktionen utan också att bidra med ny kunskap. Att det också ingår i basuppdraget, så att det inte alltid trängs undan, säger Emelie Hultberg.