Digitalisering är välkommen så länge den inte krånglar till verksamheten och innebär ytterligare en plattform att behöva vara inloggad på. Marina Tuutma, allmänläkare, vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i dess digitaliseringsråd, är därför försiktigt positiv till självskrivande journalanteckningsverktyg.
– Jag välkomnar alla försök att minska onödig administration för läkaren. Den potentiella nyttan är dock mindre om man ändå måste lägga in samma information i flera system efteråt.
Även om det finns smarta funktioner i journalanteckningsverktyg som hjälper läkaren att skriva remisser, tror Marina Tuutma att det ska mycket till för att man ska kunna luta sig tillbaka och tro att tekniken ska göra hela jobbet.
– Vi allmänläkare skriver nog mest remisser av alla för att vi utreder så mycket. Och många olika kliniker har olika krav på vad som behöver finnas i en remiss och vad vi ska ha gjort i förväg för att de ska ta emot den.
Marina Tuutma ser inte hur en AI-lösning i dag ska lyckas möta alla de kraven. Den administrativa bördan är större än så, säger hon och ger ytterligare ett exem-pel:
– Ofta behöver jag ändå ge instruktioner till en vårdadministratör om att boka in patienten på nya besök, eller så ska prov tas. Så länge verktyget inte löser även detta kanske inte tidsbesparingen är så stor.
Marina Tuutma har svårt att se hur självskrivande journalanteckningar skulle fungera på hennes egen vårdcentral i dag.
– Vi har inte datorer i undersökningsrummen. Vi behöver diktera i ett separat arbetsrum efteråt.
Liknande problematik ser hon också på sjukhus.
– Om patienten delar rum med andra, eller om folk pratar samtidigt som ett samtal ska spelas in – är det tekniskt möjligt och patientsäkert?
Men, poängterar Marina Tuutma, om AI kommer så långt att man bara behöver göra saker en gång och att det verkligen fungerar i verksamheten rent praktiskt, då har hon tilltro till den.
– Det är viktigt att validera den i olika kliniska verkligheter för att se den verkliga nyttan.
SKR:s hälso- och sjukvårdschef Ameli Norling, som i grunden är läkare, är inne på lite samma spår: verktyget skapar nytta om det inte leder till för mycket merarbete eller korrigeringar i efterhand.
– Hur korrekt blir det? Om man måste gå in i efterhand och ändra mycket kan ju det skapa ett irritationsmoment, men så länge det blir någorlunda rätt blir det ju tidsbesparande och ökar patientsäkerheten.
Hon ser fördelar med en journalanteckning som görs så snabbt som möjligt.
– Alla system som innebär att dokumentationen är klar direkt är ett steg framåt patientsäkerhetsmässigt. Risken är också mindre att något glöms bort.
Det är närmast nödvändigt att en journal skrivs och godkänns direkt i vissa verksamheter, påpekar Ameli Norling.
– Till exempel inom akutsjukvården. Där behöver journalanteckningar vara tillgängliga dygnet runt, och det behöver gå snabbt. Men det här (journalanteckningsverktyget, red anm) är nog också ett bra stöd inom primärvården, där man träffar så många patienter efter varandra.
Ameli Norling framhåller ytterligare en aspekt som har med patientsäkerheten att göra.
– När journalanteckningen skrivs utifrån vad som faktiskt sas i rummet blir det dokumenterat hur patienten berättar. När läkaren dikterar i efterhand blir det ju annars läkaren som måste tolka och återberätta vad patienten sa. Ett sådant här system kan göra att patientens röst blir starkare.
Ser du några risker med att implementera den här tekniken på bredare front?
– Eftersom AI:n tolkar och sammanställer undrar man hur algoritmerna för tolkning fungerar. Sedan kan det ju finnas risk för bias när det gäller en kulturell aspekt, hur den uppfattar ordval och så, säger Ameli Norling.
Liksom Marina Tuutma framhåller Ameli Norling att den administrativa bördan är större än vad direktinspelade journalanteckningar kan hjälpa. Men det finns AI-baserade verktyg som fungerar som beslutsstöd, något som Ameli Norling gärna ser mer av.
– Det är smart med system som fungerar som administrativa assistenter, som exempelvis kan skanna tidigare provsvar och ge en bild av om patientens värden har förändrats. Dessa system kan också ge förslag om åtgärder, hjälpa till med receptförskrivning och skriva remisser. De används i flera regioner och är oberoende av primärt vårdinformationssystem.
Läs även:
AI kan hjälpa läkare att fokusera på patienten
Självskrivande journalanteckningar: »Ger läkaren superkrafter«
Så används hjälpmedel för journalanteckningar
De digitala framstegen när det gäller journalföring ser olika ut i regionerna, enligt SKR. En del använder medicinska sekreterare så långt det är möjligt, somliga väljer lösningar som Tandem Healths självskrivande journalanteckningar. Andra ligger någonstans mittemellan och använder taligenkänning, där läkaren dikterar efter patientmötet varpå materialet transkriberas. Dragon Medical One, som utvecklats av Microsoftägda Nuance, är ett sådant verktyg, som enligt företagets nordiska marknadschef används i samtliga regioner. Nuance utvecklar också ett verktyg likt Tandem Healths, under namnet DAX Copilot. Det finns dock ännu inte i Sverige.
»DAX Copilot är under utrullning i USA sedan september 2023 och används för närvarande inom ett dussintal medicinska specialiteter, inom hundratals sjukvårdsorganisationer och tusentals kliniker«, skriver Nuances marknadschef i ett mejl till Läkartidningen.
Källa: SKR, Tandem Health, Nuance
