Kloka skånska val: »Handlar om vad vi bör göra mer och mindre av«

Kloka kliniska val, den svenska motsvarigheten till den amerikanska rörelsen »Choosing wisely«, syftar till att identifiera åtgärder som saknar nytta i vården. Poängen är att fasa ut så kallad lågvärdevård genom att undvika överdiagnostik och överbehandling.

Svenska läkaresällskapet (SLS), som drivit den svenska motsvarigheten, släppte en rapport om Kloka kliniska val i höstas. I Region Skåne var man dock lite otåliga.

– Vi har faktiskt haft tanken i tre, fyra år. När vi visste att SLS skulle göra en utredning förstod vi att det skulle ta ett par år till en färdig rapport, säger Ola Bergstrand.

Och ännu längre för att ta fram specifika rekommendationer för primärvården – något som Svensk förening för allmänmedicin (Sfam) haft workshops i under våren och kommer att arbeta mer med under hösten.

Kan era rekommendationer krocka med Sfams, när de släpper sina?

– Vi har hela tiden haft en dialog med både ledningen för SLS arbetsgrupp för Kloka kliniska val och Sfam. De har hejat på och Sfam har varit med i referensgruppen när vi har skickat ut rekommendationerna på remiss. De tycker att det är jättebra att vi hakat på tidigt, säger Ola Bergstrand och tillägger:

– Vi var faktiskt lite inspirerade av VO Akutsjukvård och internmedicin i Malmö som gjorde en variant på »Choosing wisely« redan 2015.

Läkartidningen når Martin Serrander, ordförande i SLS arbetsgrupp för Kloka kliniska val. Han tycker att det är positivt med alla »Choosing wisely«-initiativ – men han vill markera en sak:

– Man får akta sig så att det inte blir för mycket av ett projekt ovanifrån, med rekommendationer som dikteras ovanifrån mer i syfte att spara pengar. Det är viktigt att det är läkarna och andra vårdprofessioner som står för avvägningen, påpekar Martin Serrander.

Arbetet för primärvården i Skåne har gått till som så att en grupp bestående av sju specialister i allmänmedicin satts samman. Dessa har tagit fram rekommendationer baserat på internationella »Choosing wisely«-rekommendationer, Socialstyrelsens »icke-göra«-lista samt inhämtning av förslag från kollegor. I slutet av maj presenterades dessa för alla verksamhetschefer och medicinskt ledningsansvariga läkare på de 82 offentligt ägda vårdcentralerna i Region Skåne.

– Vi har fått mycket fin respons på vårdcentralerna. Och om verksamhetscheferna inte redan har gjort det är tanken att detta ska tas upp på arbetsplatsträffar så att det sprids.

Är det ett måste att följa rekommendationerna?

– Det handlar om vad vi bör göra mer och mindre av, man ska inte se det som pekpinnar. Men vi kommer att följa upp hur det går, vi tänker ta fram siffror halvårsvis för att se vad rekommendationerna får för effekter.

Primärvården Skåne vill bland annat att läkarna ska ta mer av alkoholmarkören PETh till exempel vid sjukskrivning, hypertoni och psykisk ohälsa. Just fler PETh-prov är något som Ola Bergstrand tror kan få bra effekt i det långa loppet.

– Förhoppningsvis kan man då hitta grundorsaken till olika tillstånd tidigare, vilket ger mer effektiv vård, säger han.

CRP vid luftvägsinfektioner hör i stället till sådant man inte bör ta lika ofta. Kolesterolprover kan man också ta mer sällan, enligt Primärvården Skånes nya rekommendationer.

Läs även:
Kloka kliniska val – att avstå det som inte gör nytta för patienten