Med en ekonomi »i fritt fall«, som regiondirektören har uttryckt det, har de styrande i Östergötland sett sig tvungna att dra åt svångremmen ordentligt. I februari i år varslades 900 anställda om uppsägning, en siffra som dock har justerats nedåt efter att runt 200 medarbetare självmant valt att gå. Men ett varsel på runt 630 anställda kvarstår fortfarande och den omorganisation som krävs för att tajta till den nya kostymen riskerar att bli ett stålbad, tror Östergötlands läkarförening.
– Vi förstår att vi måste spara pengar. Det vi vänder oss emot är på vilket sätt det görs, säger föreningens ordförande Niklas Theorin.
Hur mycket de olika enheterna behöver spara hänger ihop med hur mycket de har ökat sin personalstyrka sedan 2020. Eftersom psykiatrin är den verksamhet som har fått flest nya medarbetare är det också där som det allra hårdaste sparbetinget hamnar, menar Niklas Theorin. Han tycker dock att politikerna har missat en viktig detalj.
– Psykiatrin har ju ökat sin bemanning mest för att den alltid har varit underbemannad. De senaste åren har den också fått ett bredare uppdrag. Vår starkaste kritik är att man skär ner utifrån bemanningsförändringar och inte utifrån medicinska prioriteringar, säger han.
Marie Morell (M), regionstyrelsens ordförande i Östergötland, säger att det är korrekt att det är personalökningen som har varit avgörande.
– Vi var tvungna att väldigt snabbt hitta ett sätt att minska kostnaderna, och efter överläggningar valde vi den vägen. För oss har det varit viktigt att freda läkare och sjuksköterskor från uppsägningar, säger hon.
I dagsläget är totalt runt 1 400 personer anställda inom psykiatricentrum i Region Östergötland. Av dessa har 111 funktioner varslats om uppsägning. Exakt vilka som berörs av uppsägningarna står klart först i september. Men på psykiatriska kliniken i Norrköping, där läkarföreningens centrumombud Mårten Larsson jobbar, kommer exempelvis kuratorer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och skötare att sägas upp. Även nära trettio procent av vårdadministratörerna försvinner.
– Jag upplever inte att man har en realistisk plan för vem som ska ta över vårdadministratörernas arbetsuppgifter. Det handlar ju om alltifrån att skriva diktat och sköta patientbokningar till att sitta i receptionen och vara den som är logistiskt ansvarig så att allt flyter på. Det här arbetet befarar vi hamnar på läkare och övriga medarbetare i stället, säger Mårten Larsson.
Bland läkarna finns en oro för hur de ska hinna utföra andra professioners arbetsuppgifter samtidigt som de själva är hårt belastade sedan tidigare. Även den etiska stressen blir stor, tror han.
– Det finns också en patientsäkerhetsrisk när oskrivna diktat blir liggande i många månader. Så har vi redan haft det i Norrköping, eftersom vårdadministratörerna har varit underbemannade under lång tid. Men det kommer att bli väldigt mycket värre. Även de kliniker som har haft det okej innan kommer att känna av det nu, säger han.
Men Marie Morell tror att digitala lösningar, som taligenkänning, kan vara en del av lösningen på problemet.
– Vi måste också se över vilka administrativa arbetsuppgifter som vi kan ta bort. Det handlar inte om att vi ska fortsätta göra exakt samma saker som tidigare, och att läkarna ska göra det, utan vi måste jobba på ett annat sätt, säger hon.
Mårten Larsson är också kritisk till den framhastade processen, som han ser det. Klinikerna har fått i uppdrag att själva ta fram förslag på förändrade arbetssätt och organisationsförändringar »som helst ska resultera i att man ska kunna göra lika mycket som förut men med mindre personal,« säger han. Som mest har verksamhetscheferna fått en månad på sig från att ha mottagit uppdraget, till dess att de färdiga och riskbedömda förslagen skulle skickas in.
– De har varit stenhårda med deadlines uppifrån. Man menar att ekonomin är så exceptionellt belastad, att vi blöder pengar, och därför måste vidta åtgärder så fort det bara går. Rimligtvis har de rätt i det, men det får jättestora konsekvenser, säger han.
Brådskan har gjort att läkare på vissa håll kommit in i processen allt för sent, anser Niklas Theorin.
– När det enda som kvarstår är att rösta om beslutet faller ju hela syftet med facklig samverkan, säger han.
Både han och Mårten Larsson tvivlar på om åtstramningarna verkligen leder till så stora besparingar. Eftersom inga politiker vill säga vad vården ska prioritera bort hädanefter kommer samma mängd patienter som tidigare bara valsa runt mellan olika enheter, menar de.
– När psykiatrin inte kan ta hand om sina patienter kommer de i stället att belasta primärvården. Det blir bara en förskjutning, säger Niklas Theorin.
Alla patienter som hamnar i köer kommer också hinna bli sjukare och kräva mer vård när de väl får hjälp, enligt Mårten Larsson.
– Det kommer inte längre vara tal om att rehabilitera, allt kommer bara att handla om att försöka hålla folk vid liv. Men det saknas en långsiktig konsekvensanalys. På kort sikt kanske man kan spara några kronor på den här omorganisationen, men redan om några år tror jag att det till och med kan bli dyrare, säger han.
Marie Morell och resten av det politiska styret har dock siktet inställt på att spara runt 1,2 miljarder kronor.
– Det är klart att det blir en besparing när vi är färre på lönelistan. Men vi kan också spara pengar genom att göra kloka kliniska val, stärka upp det förebyggande arbetet och få hem medicinskt färdigbehandlade från vårdavdelningarna. Östergötland har hamnat snett och har bland de längsta väntetiderna, vi har för mycket överbeläggningar och levererar inte den kvalitet som vi skulle behöva. Vi måste vända allt det här samtidigt, det krävs på riktigt en omstart, säger hon.
Trots den kommande massuppsägningen väntas Region Östergötland göra ett betydligt sämre resultat i år än förväntat – och gå back närmare en och en halv miljard kronor. Orsaken är att de ekonomiska sparpaketen ännu inte hunnit ge effekt. Förra året gick regionen back med nästan 1,7 miljarder kronor.
Läs också:
Stort underskott i Östergötland 2024 trots kommande massuppsägningar
Uppsägningar i Östergötland skjuts upp till efter sommaren
Östergötlands styre får anmärkning för misskött ekonomi: »Hemläxa«
900 varslas i Region Östergötland
