Ett baskrav för ett Natomedlemskap är att hälso- och sjukvården ska kunna hantera massolycksfall, det vill säga att vården ska kunna hantera stora mängder skadade under långa perioder, dessutom i en omfattning som överstiger sjukhusens och vårdcentralernas kapacitet i dag. Sedan Sverige anslöt till försvarsorganisationen i våras gäller det alltså för en redan pressad sjukvård att ställa om. Natomedlemskapet och den svenska vårdens beredskap var därför temat för ett av Läkarförbundets seminarier i Almedalen under onsdagen.

Claes Ivgren, Försvarsmaktens generalläkare, var en av deltagarna i paneldebatten. Han betonade från podiet att det inte bara är Natomedlemskapet i sig som ställer nya och högre krav på Sverige.

Generalläkare Claes Ivgren. Foto: Anna-Cajsa Torkelsson

– Det är ett annat säkerhetspolitiskt läge. Det är krig i vår omvärld och det kan bli krig i Sverige. Oavsett om vi är medlemmar i Nato eller inte behöver vi kunna möta konsekvenserna av ett fullskaligt angrepp på landet. Utifrån det perspektivet måste vi fundera på vilka förutsättningar vi har för att övergå till krigsdrift. Vi måste ha personal, lokaler och materiel – och framför allt måste vi öva på att hantera de utmaningar som vi kan ställas inför, sa han och slog ett slag för att tänka mer i beredskapstermer även i vardagen.

– Hur hög är sannolikheten för att vi har uppkopplade sjukhus i en kris? Tja, man kanske har det på några håll. På andra får vi kanske gå utan el och vatten. Så beredskapsbiten är något att plocka in i vardagstänket. Om jag står en vanlig dag på jobbet och någon drar ut kontakten, vad gör jag då?

Taha Alexandersson, beredskapschef på Socialstyrelsen, höll med.

– För att klara av kris- och krigssituationer krävs att vi har en robust vardag och inte alltid lever på marginalen. Men vi saknar fortfarande 2 300 vårdplatser, sa hon.

Cybersäkerhetsexperten Hanna Linderståhl tryckte, liksom Claes Ivgren, på behovet av att öva, men hon ville bredda frågan till att även handla om andra typer av hot.

– Jag hoppas att man också övar på hybrida hot, som driftstörningar i elnätet, digitala driftstörningar och manipulerad information i journalsystem. Det sker fler och fler attacker mot vårdsystemet. Om ett sjukhus utsätts för en ransomattack, då betalar man. Så från en hackers perspektiv är sjukhus ett bra mål.

På frågan om hur redo svensk vård är för digitala påfrestningar gav Hanna Linderståhl ett skarpt svar.

– Den svenska vården har varit brutalt naiv sedan nittiotalet när det kommer till inköp av system.

Enligt Hanna Linderståhl har man i upphandlingarna missat att se på faktorer som redundans eller möjligheten till långa uppdateringar. Det märks i dag, menar hon.

– Jag ska inte nämna alla system kopplade till människokroppen som vi skulle kunna hacka live här i dag, sa hon.

Det säger sig självt att Försvarsmakten kommer behöva fler läkare i händelse av krig. I dagsläget räknar man med att det kommer att krävas ett tillskott på runt 3 500 läkare och sjuksköterskor. Däremot handlar det inte om något heltidsarbete inom försvaret, utan exempelvis kontraktsanställningar och pliktplaceringar, enligt Claes Ivgren.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale fyllde på.

– Man måste både kunna träna sig i sin vanliga tjänstgöring och komma över periodvis till Försvarsmakten. Det växelspelet ser vi rätt mycket utmaningar med, både ur ett arbetsrättsligt och ett lönemässigt perspektiv. Där måste vi hitta bra lösningar så att det inte blir oattraktivt eller drabbar individen, sa hon.

Inför seminariet publicerade Läkarförbundet resultatet från en ny enkät bland drygt 1 600 medlemmar. Den visade på stora brister i regionernas krisberedskap. Färre än två av tio läkare uppges veta vad de förväntas göra i händelse av kris och färre än var tionde har övat.

Läkartidningen bad Claes Ivgren kommentera siffrorna efter paneldebatten.

– Det förvånar mig inte. Men nu kan det bara bli bättre. Fram till nu har vi inte behövt adressera krig och katastrof, men framåt har vi alla möjligheter att säkerställa att vi får utbildning och regelbunden övning.

Han ville själv inte sätta något betyg på vårdens krisberedskap, men sa att medvetandet har ökat väldigt starkt sedan Ukrainakriget.

– Bara det gör att vi har ett väldigt bra utgångsläge. För tio år sedan hade många kanske ifrågasatt varför vi ens behöver öva på att utrymma patienter till källaren. Men nu har vi sett bilderna från Mariupol. Vi vet hur det ser ut när en kryssningsrobot går in i ett sjukhus och förvandlar det till grus och ödemark, sa han.

Läs också:
Nytt uppdrag ska öka samverkan mellan militär och civil sjukvård
Rapport: Beredskapssjukhus bör finnas i Norrland och på Gotland
Försvarsmaktens generalläkare: »Nato blir ett paradigmskifte«
Militärläkarna: Läkare behöver lära sig mer katastrofmedicin
Ministern pekar ut beredskapen som en av vårdens största utmaningar
Ivo: Utred sänkta lagkrav på vårdpersonal vid katastrofer