Bakgrunden till förslaget är att det allt oftare uppstår rest- och bristsituationer av läkemedel, både i Sverige och i resten av världen. Regeringen har också konstaterat att uthålligheten i försörjningen av läkemedel behöver öka, inte minst för att hälso- och sjukvård måste kunna bedrivas vid kriser och krig.

I sin rapport, »Omsättningslagring av vissa läkemedel för en stärkt försörjningsberedskap« som TLV tagit fram på uppdrag av regeringen, bedömer myndigheten att den föreslagna förändringen skulle innebära en kraftig förstärkning av hur mycket läkemedel som lagerhålls. Detta eftersom många företag i dag i praktiken har en månads minimilager. Visserligen fyller företagen ofta på lagren med läkemedel motsvarande cirka sex månaders försäljning. Men sedan låter många av dem lagret minska ner till en månads normalförbrukning innan de fyller på igen, konstaterar rapportförfattarna.

TLV har utgått från ett tidigare förslag som utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap la fram 2021, och som innebar att företagen skulle vara skyldiga att lagerhålla de aktuella läkemedlen i sex månader. TLV:s förslag omfattar endast tre månaders normalförbrukning. Men detta ska ses som ett första steg, enligt myndigheten. När lagringsrutinen är etablerad och funnits i några år kan systemet komma att utvärderas i syfte att ta reda på om denna skyldighet behöver utökas till sex månader för vissa eller alla läkemedel som bedöms som nödvändiga att ha i beredskapslager.

– Som ett första steg anser vi att tre månaders lager kommer att medföra en kraftfull förstärkning av den mängd läkemedel som lagerhålls i Sverige idag. Det ger oss bättre förutsättningar att klara av förändringar i tillgängligheten, utan att det medför någon påtaglig försämring av möjligheterna för företagen att verka på den svenska marknaden, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV, i en presskommentar.

Om reglerna skulle tillämpas i dag skulle omkring 800 substanser omfattas av lagerhållningskrav. Antalet bygger på Socialstyrelsens rapport från i februari 2024: »Underlag för vilka sjukvårdsprodukter som bör omfattas av hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap« där nära 900 läkemedel listas. TLV har sedan exkluderat vissa substanser från listan, till exempel på grund av läkemedlets relativt korta hållbarhet eller mycket låga försäljning.

Kostnaden för det nya systemet väntas uppgå till mellan 204 och 245 miljoner kronor per år.

Parallellhandlade läkemedel undantas

TLV lämnar bland annat följande förslag till regeringen i rapporten »Omsättningslagring av vissa läkemedel för en stärkt försörjningsberedskap«

  • I ett första steg föreslås lagerhållningsskyldigheten omfatta tre månaders normalförbrukning av de läkemedel som behövs för vård som inte kan anstå.
  • Läkemedelsverket föreslås besluta om vilka läkemedel och volymer respektive företag är skyldigt att lagerhålla.
  • Parallellhandlade läkemedel undantas från lagerhållningskravet, bland annat för att det handlar om företag som inte tillverkar läkemedel och att dessa inte kan påverka tillgången. De riskerar därför att sluta med att tillhandhålla varor som omfattas av kravet. Även läkemedel som säljs med stöd av licens undantas från krav på lagerhållning.
  • Den normalförbrukning som ska lagerhållas beräknas utifrån tolv månaders historisk försäljning.
  • Läkemedelsföretagen ska ansöka hos TLV om ersättning för lagerhållningen.