Algoritmisk aktiehandel och maskininlärning på musikföretag var roligt – men inte meningsfullt. Efter att ha jobbat med hälso- och sjukvård på konsultföretag väcktes en tanke: Det måste gå att göra vården bättre genom ännu mer effektiva digitala lösningar.
– När jag pratade med läkare insåg jag hur mycket administrativa sysslor som skapar onödigt merarbete för dem. Den största tidstjuven i vardagen var journalföring, säger Lukas Saari.
Och så var fallet även om läkarna redan använde taligenkänningssystem – sådana som i regel används efter patientbesök genom diktering direkt i journalen. Exempel på företag som levererar sådan teknik är Microsoftägda amerikanska Nuance, genom verktyget Dragon Medical One. Även svenska Omilon erbjuder samma teknik, men som återförsäljare.
Lukas Saari har tagit tekniken steget längre med sitt företag Tandem Health. Tillsammans med ett team på närmare tio personer, varav flera läkare, har han utvecklat ett självskrivande journalanteckningsverktyg via en webbapplikation som man loggar in med via SITHS-kort eller mobilt bank-id. Verktyget, som funnits på marknaden i snart ett år, lyssnar på samtalet med patienten och transkriberar det, för att därefter skapa ett utkast till en fullständig journalanteckning baserat på vad som sades i samtalet. Den viktigaste informationen sorteras efter samma journalanteckningsmall som finns i det egna journalsystemet.
– I dagsläget är vårt verktyg integrerat med sju olika journalsystem för att automatiskt kunna föra över journalanteckningen dit från vår webbapplikation. Vi lägger till fler hela tiden, allteftersom vi får nya uppdrag.
Verktyget innehåller också en smart sökfunktion för att hjälpa läkaren att hitta rätt diagnoskod, men läkaren måste fortfarande göra sin egen bedömning för att ställa diagnosen samt godkänna anteckningen som vanligt. Därtill kan remisser och sjukintyg skapas automatiskt, baserat på journalanteckningen. Eventuella fel och tillägg kan justeras i efterhand, och om man vill kan man även diktera samtal.
Hur fungerar själva tekniken?
– Första steget är att transkribera samtalet mellan patient och läkare att gå från ljud till text. För detta använder vi oss av en egenutvecklad variant av den ledande transkriberingsmodellen Whisper, som vi har tränat särskilt på svenska medicinska termer. Därefter används en svensk kopia av den mest avancerade modellen som ligger till grund för Chat GPT för att transformera ett långt patientsamtal till en strukturerad journalanteckning. Här har vi även ett inbyggt fraslexikon. Om exempelvis lungor undersöks, och allt bedöms vara normalt, skrivs i stället »vesikulära andningsljud bilateralt, inga hörbara bi-ljud« för att se till att medicinska standardfraser används, förklarar Lukas Saari och adderar:
– Därtill är diagnoskoderna integrerade i programmet, enligt ICD-10-SE. Det är detta som gör att läkaren även kan få stöd med att söka efter rätt diagnoskod när samtalet har transkriberats.
Samtal spelas alltså in och skrivs ut automatiskt, varefter diagnoskoder kan identifieras »av en dator«. Är detta verkligen tryggt för patienter?
– Det är viktigt att läkaren alltid läser igenom allt och gör sin egen bedömning. Sedan följer vi givetvis GDPR och patientdatalagen. För det första lagras alla data i Sverige på servrar i Gävle. För det andra sparas inga ljudfiler – texterna är det enda material som lagras. Innan anteckningen är överförd till journalsystemet finns det inte heller någon explicit koppling till någon person.
Om inga ljudfiler sparas, hur kan systemet då tränas på att skriva ännu mer korrekta journalanteckningar?
– Tandem kan lära sig med hjälp av redigeringar som användare gör i anteckningar som genererats, och även genom att vi gör justeringar i logiken. Simplifierat kan man säga att vi instruerar vår AI-modell om hur varje rubrik i en journalanteckning ska skrivas, och då kan vi också ändra den instruktionen.
Vilka vidareutvecklingar ser ni med verktyget?
– Vi arbetar framför allt med att göra kärnprodukten – att underlätta journalskrivning – bättre hela tiden. Utöver det får vi även många önskemål från läkare kring att underlätta andra tidskrävande arbetsuppgifter, exempelvis att sammanfatta patienthistorik inför ett besök och att automatisera tidsbokningar.
Lukas Saari håller tät kontakt med de drygt 50 vårdgivare som hittills har anslutit sig till tjänsten – många av dem är privata vårdcentraler, några av dem större kliniker. Det viktiga är att ständigt förbättra upplevelsen för användarna. Och det är inte bara läkare som använder tjänsten utan även psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, för att nämna några.
Han hoppas på större uppdrag så småningom.
– Vi pratar med några regioner och hoppas på att kunna erbjuda detta i större skala, kanske först genom piloter.
Lukas Saari vill däremot inte ännu ge sig in i den snåriga världen av journalsystem, och har således ingen ambition att utveckla något sådant. Samtidigt för han dialoger med representanter från flera journalsy-stemsleverantörer, dels i syfte att förbättra sitt eget verktyg, dels för att eventuellt kroka arm för framtida samarbeten.
– Vi vill gärna få möjlighet att hjälpa ännu fler läkare i vardagen.
Han återkommer till grundtanken, vilket också företagsnamnet anspelar på.
– »Tandem« står för tandemcykel. Vi tänker att läkaren sitter i förarsätet och att vi sitter bakom och ger läkaren superkrafter. Vi vill vara bästa vännen.
Läs även:
AI kan hjälpa läkare att fokusera på patienten
Digitaliseringsrådet och SKR: »Hur korrekt blir det?«
