I helgen genomfördes en fångutväxling mellan Iran och Sverige. Iranska Hamid Noury, som dömts till livstids fängelse i Sverige för folkrättsbrott i Iran på 80-talet, har benådats och skickats till Iran, och de svenska medborgarna Johan Floderus och Saeed Azizi, som av Sverige bedöms som samvetsfångar, har kommit till Sverige.

Den svenske medborgaren, Karolinska institutet-forskaren Ahmadreza Djalali som suttit fängslad längre än de nu frigivna två svenskarna, kom dock inte med i fångutväxlingen.

– Vi gjorde allt för att få loss även honom, precis allt, säger statsminister Ulf Kristersson (M), i en intervju i SVT Morgonstudion på måndagen.

– Även andra länder har i motsvarande utbytessituation försökt hjälpa Sverige tidigare och de har inte heller lyckats. Det var helt omöjligt.

Precis varför det var omöjligt säger Ulf Kristersson att vi inte kan veta. Men han påpekar att Ahmadreza Djalali fängslades flera år innan Hamid Noury dömdes i Sverige, så det finns ingen direkt koppling där. Ahmadreza Djalali blev också svensk medborgare under tiden han var fängslad i Iran, och Iran erkänner inte hans svenska medborgarskap.

När statsministern först berättade om fångutväxlingen i lördags, tog han inte upp Ahmadreza Djalalis fall. Det var något som Karolinska institutets rektor Annika Östman Wernerson noterade.

»Jag vill betona att jag inte har full insyn i det här ärendet, men jag är besviken att Ahmadreza inte finns med i den här fångutväxlingen och jag är förvånad över att hans fall inte ens nämndes i statsministerns uttalande«, skrev hon i ett uttalande på lördagen.

Hon poängterar att det så klart är mycket glädjande att Johan Floderus och Saeed Azizi fått komma hem till Sverige. Men hon konstaterar också att hennes kollega fortfarande är fängslad med en dödsdom hängande över sig, trots påtryckningar från »inte bara akademiker världen över, utan också politiker, organisationer, EU-organ och tusentals enskilda personer«.

I våras kom signaler om att en lösning kanske var på gång. Nu befarar hon att situationen för Ahmadreza Djalali förvärrats. »Jag kan inte låta bli att tänka på hur Ahmadreza själv tar emot det här beskedet – och hur familjen och alla de som känner Ahmadreza, och som kämpat för hans sak, känner i dag«.

Fångutväxlingen är tämligen unik i svensk historia. I och med den har Sverige också spelat ut sitt förmodligen starkaste kort för att få hem Ahmadreza Djalali. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, säger i SVT:s Agenda, att det nu blivit svårare att få Ahmadreza Djalali fri.

– Jag bedömer att det har blivit mycket svårare, nästintill omöjligt vad jag kan se i dag. Men jag vet också att de politiska förändringarna i Iran kan underlätta möjligheterna, om det blir en ny regering, säger Said Mahmoudi och tillägger att Sverige kan fortsätta förhandla med förhoppningen att få fri Ahmadreza Djalali på humanitära skäl.

Regeringen har fått kritik för att man inte lyckats få med Ahmadreza Djalali i fångutväxlingen. En av kritikerna är Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia, som fick ett telefonsamtal från sin man i fängelse i Iran på lördagen.

– Han ringde mig och sa att han läst i iranska tidningar att Hamid Noury frigivits. Han var en terrorist och blev frigiven, medan min man lämnades kvar av den svenska regeringen, säger hon i Agenda.

Vida Mehrannia ställer sig frågande till att Sverige har gjort allt som gått för att få Ahmadreza Djalali fri. Hon tycker att Sverige borde sagt nej till utväxling till dess att alla Sveriges medborgare fått komma med i överenskommelsen.

Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, säger i samma program, att den svensk-iranske forskarens fall är annorlunda.

– När det gäller Johan Floderus och Saeed Azizi hade vi tydliga indikationer att det handlade om gisslan, för att sätta press på regeringen i Sverige. Ahmadreza Djalali greps i Iran när relationen mellan Iran och Sverige var helt normal. Iran hade ingen anledning att sätta press på Sverige eller kräva någonting från Sverige. Och anklagelserna var de värsta: spioneri för Israel, Irans huvudfiende. Och när han greps var han bara iransk medborgare, säger Said Mahmoudi.

Läs även:
Tidigare fängslade i Iran: Gör mer för läkaren Ahmadreza Djalali
Åtta år sedan Djalali frihetsberövades

Fallet Djalali

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare som doktorerat i katastrofmedicin.

Den 25 april 2016 greps han i Teheran i Iran under en föreläsningsresa i katastrofmedicin.

2017 dömdes han till döden för spioneri, en dom som fastställdes 2018.

2018 fick också Ahmadreza Djalali svenskt medborgarskap.

Fördömanden har kommit från runtom hela världen, såsom läkarorganisationer, akademiker, EU och FN. Fallet ses som ett politiskt spel av Iran, där Ahmadreza Djalali är en samvetsfånge.

Bland andra FN har kallat rättsprocessen summarisk och påpekat att bekännanden gjorts efter tortyr.

Ahmadreza Djalalis hälsa har bitvis sviktat kraftigt. Men med undantag för ett par akuta åtgärder, har hans hälsa eftersatts i det fängelse han sitter, enligt de uppgifter som nått Sverige.