Den bilden ger Myndigheten för vård- och omsorgsanalys och de flesta regioner i rapporten, »Redo för framtiden?«, som undersöker förutsättningarna för att bibehålla dagens offentliga ekonomiska åtagande inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen fram till 2040.
Enligt prognoserna kommer de flesta regioner att kunna satsa lika mycket resurser på hälso- och sjukvård 2040 som i dag, och det även om man tar hänsyn till befolkningstillväxten och en förändrad åldersstruktur med allt fler äldre över 75 år. Generellt beräknas regionerna kunna lägga samma kostnad per individ och åldersgrupp i dagens penningvärde utan att höja skatter och avgifter.
– Vår slutsats utifrån framskrivningarna och regionernas bedömning är att hälso- och sjukvården har förutsättningar att behålla dagens omfattning av det offentliga åtagandet, men att fortsatta ambitionshöjningar är mer utmanande, säger myndighetens utredare Johan Frisk i ett e-postsvar till Läkartidningen.
Av rapporten framgår att kostnaderna i hälso- och sjukvården har ökat mer än vad som kan förklaras av befolkningsutvecklingen de senaste 20 åren. Detta är också något befolkningen förväntar sig ska fortsätta och det finns en efterfrågan på att införa nya behandlingar och ny medicinsk teknik. Men om den historiska ambitionsnivåhöjningen ska fortsätta de närmaste 15 åren måste vården införa kostnadsbesparande effektiviseringar, givet dagens skatter och och avgifter, konstaterar myndigheten.
Vilka effektiviseringar är det då man talar om? Utifrån 18 enkätsvar från regionerna och intervjuer med regionföreträdare framträder en bild av att omställningen till en god och nära vård är avgörande. De flesta regionerna nämner förebyggande insatser och mer egenvård som ett sätt att minska vårdbehovet. De bedömer även att bättre samordning och samverkan med kommunerna har stor betydelse. Digitalisering kan också få en viss effekt, enligt svaren.
Myndighetens egen analys lägger till ett par möjliga strategiska effektiviseringsområden. Det handlar bland annat om organisationsreformer, »välgrundade prioriteringar« och en utvecklad kompetensmix. När det gäller prioriteringarna exemplifierar rapportförfattarna med att man skulle kunna »ersätta behandlingar och andra vårdåtgärder med billigare alternativ som ger likvärdig eller större patientnytta«.
En annan slutsats är att man för att bibehålla dagens nivåer sannolikt behöver införa mindre personalintensiva arbetssätt, detta gäller särskilt inom äldreomsorgen och inte lika mycket inom hälso- och sjukvården.
