Michel Laji underkändes häromåret på läkarnas obligatoriska AT-prov, men vägrade godta resultatet – även efter omrättning. Som Läkartidningen tidigare har rapporterat var han missnöjd både med några av frågorna och själva rättningen.
– Provet är inte rättssäkert utformat. Frågorna är öppna och det leder till godtyckliga omdömen, samtidigt som vi inte vet vad det är för person som rättar eller vilken kompetens hen har, säger Michel Laji, som nu har lagt läkarkarriären på hyllan.
Han ställde sig också undrande till om han verkligen fått en second opinion vid omrättningen eller om det var samma examinatorer som den första gången. Men Karolinska institutet och AT-nämnden, som administrerar provet, ville inte lämna ut några uppgifter om examinatorerna med hänvisning till att dessa skulle kunna råka ut för trakasserier. Michel Laji bestämde sig för att försöka överklaga med målet att få en ny, extern rättning. En lång karusell tog vid, som bland annat ledde fram till JO-kritik mot Karolinska institutet, KI, för bristande hantering av överklagandet. Men väl i rätten tog det stopp. I april meddelade förvaltningsrätten att »betyg är en typ av beslut som anses inte kunna överklagas« och att ärendet därför avvisades. I juni stod det sedan klart att inte heller Högsta förvaltningsförvaltningsdomstolen tar sig an fallet, då man inte har funnit några skäl att meddela prövningstillstånd.
– Samtliga provskrivare är laglösa i och med det här beslutet, säger Michel Laji.
Han är också kritisk till att Karolinska institutet gjorde en anmälan till förvaltningsrätten å hans vägnar utan att han själv var delaktig i hur den formulerades. I stället gynnades institutets egna intressen med formuleringarna, menar han.
– De förvrängde språket så att det lät som att min kritik endast handlade om det underkända betyget, fastän jag också ville se ett förtydligande av vilket kvalitativt ansvar examinatorn har. När betygsfrågan föll i rätten ignorerade man därmed också alla andra brister i AT-provet eller hos Karolinska institutet, säger han.
– Dessutom saknas transparens i hela processen, vilket hade varit önskvärt att rättssystemet tog ställning till.
Robert Holmqvist, ordförande i Sylf (Sveriges yngre läkares förening), beklagar beskedet att det inte går att överklaga ett underkänt resultat för den som känner sig orättvist bedömd på AT-provet.
– Det borde vara möjligt att göra det i samma omfattning som på högskolan, där det går att överklaga och få en omprövning av en annan instans. Men problemet är att där gäller högskoleförordningen, och den gäller inte vid AT-provet, säger han.
Eftersom allmäntjänstgöringen är på väg att fasas ut misstänker Robert Holmqvist att det inte är särskilt högprioriterat för beslutsfattarna att åtgärda eventuella brister kring AT-provet.
– Jag tror att det är svårt att få till en förändring när det gäller AT i det här läget, säger han.
KI:s juridiska avdelning och Andreas Carlborg, ordförande för nämnden för AT-provet, skriver i ett gemensamt mejlsvar till Läkartidningen att det är positivt att domstolen klarlagt vad som gäller kring möjligheten att överklaga ett betyg. Apropå kritiken mot provets utformning skriver de att frågorna i provet kvalitetssäkras i flera steg av erfarna medicinska specialister inom respektive examinationsämne, för att till sist godkännas av AT-nämnden. »Öppna frågor är ett medvetet val eftersom det visar hur den svarande driver ett kliniskt resonemang.«
Det är också AT-nämnden som gemensamt och under en längre tid har arbetat med frågor och svar och gemensamt godkänt dessa, skriver de. Slutligen pekar KI på att domstolen fått ta del av Michel Lajis mejl till AT-kansliet, KI:s svar till honom, samt rättningen och omrättningen av provet. »KI har alltså endast skickat över handlingarna i ärendet till domstolen. Vi förstår därför inte vad som avses med påståendet att KI skulle ha förvrängt språket.«
Läs också:
KI kritiseras av JO för bristande hantering av överklagat provresultat
Justitieombudsmannen granskar KI:s hantering av eAT-provet
