Detta då patienter kan ha en full magsäck trots att de fastat inför operationen, vilket kan leda till aspiration och i förlängningen pneumoni, rapporterar Reuters.
– Det är viktigt att tänka på att dessa patienter kan ha en förlångsammad tömning av magsäcken som en del i den farmakologiska effekten. Det gör att det finns en viss risk att det kan finnas innehåll kvar i magsäcken inför en sövning trots att patienten har fastat enligt de rutiner som gäller, säger Mari Thörn, Läkemedelsverkets delegat i EMA:s Pharmacovigilance Risk Assessment Committee (PRAC), till Läkartidningen.
– Det finns inte tillräckligt med data för att kunna fastställa en tid om eller i så fall när man ska sätta ut dessa läkemedel inför en operation och inte heller ge några generella råd om förlängd fasta. Vissa kliniker använder sig av ultraljud för att se om magsäcken är tom inför ett ingrepp. Men inte heller här går att ge några generella råd då rutiner och vad som finns tillgängligt skiljer mellan länder och olika kliniker, fortsätter Mari Thörn.
– Anestesiologer är redan väl medvetna om detta men det kan vara bra att även patienten och andra läkare vet om detta, exempelvis inför att de ska remittera en patient för kirurgi.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology som publicerades i mars skriver författarna att användning av läkemedel som tillhör klassen GLP-1RA förefaller öka risken för pneumoni till följd av aspiration betydligt.
Bland de 778 253 deltagarna i studien som inte använde sådana läkemedel uppstod komplikationen hos 0,63 procent, medan den förekom hos 0,83 procent bland de 20 099 som använde sådana läkemedel.
Enligt studien ökade risken i samband med endoskopi där propofol användes, men inte när endoskopin genomfördes utan propofol.
Läs mer:
De nya fetmaläkemedlen – revolutionen som alla väntat på
