Trots att lönediskriminering sedan länge är förbjudet inom EU tjänar män 13 procent mer än kvinnor inom unionen och det är för att komma tillrätta med detta som det nya direktivet är på gång, rapporterar Dagens Nyheter.

– Kommissionen har sett att det fortsatt funnits ganska stora, ofördelaktiga skillnader i flera EU-länder. Deras analys är att en stor förklaring är att man inte har tillräcklig insyn i lönesättning från arbetstagarens perspektiv, säger Erik Adell Hellström, kansliråd på Arbetsmarknadsdepartementet, som arbetar med implementeringen av direktivet i Sverige, till Dagens Nyheter.

Medlingsinstitutet har sedan 2001 följt löneutvecklingen för kvinnor och män och enligt den senaste uppdateringen, som kom i juni, hade genomsnittskvinnan 10 procent lägre lön än genomsnittsmannen.

Ungefär hälften av skillnaden kan förklaras av faktorer som bland annat yrkesval, men även rensat från sådana faktorer fanns det en skillnad. »Tar man med hjälp av standardvägning hänsyn till de förklarande faktorer som är tillgängliga i statistiken återstod en oförklarad skillnad mellan könen på 4,8 procent,« skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Bland läkare är skillnaden mellan könen betydligt mindre, enligt Läkarförbundets senaste nulägesanalys. Den handlar förvisso om medianlönen i offentlig sektor, där kvinnliga läkares medianlön ligger på mellan 97 och 98 procent av männens.

Detta sedan skillnaden har minskat under det senaste decenniet, konstaterar förbundet i nulägesanalysen »För till exempel ST-tjänster har kvinnor och män idag nästan samma lön.«

I en skriftlig kommentar säger Läkarförbundet till Läkartidningen: »I det lokala förhandlingsarbetet arbetar vi för att se till att det inte finns några osakliga löneskillnader. Som förbund utvecklar och förbättrar vi ständigt vårt övergripande arbete för att ge våra medlemmar det bästa stödet i löneprocessen. Men att stävja osakliga löneskillnader är i grunden arbetsgivarens ansvar – alla arbetsgivare ska göra en årlig lönekartläggning och redovisa vilka åtgärder man vidtar för att åtgärda löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön.«

Direktivet skulle kunna leda till att lönepåslaget blir större när man byter jobb i och med att frågan om nuvarande lön inte får ställas.

– Det handlar om att jämna ut informationsläget mellan arbetsgivare och arbetstagaren och få en symmetri i informationen för en bättre förhandling, säger Erik Adell Hellström till DN.

I en skriftlig kommentar till Läkartidningen säger Läkarförbundet att det förvisso är svårt att förutsäga om löneutvecklingen blir bättre när det blir förbjudet att fråga om nuvarande lön, men att förbudet ändå är bra. »Vi välkomnar att ett förbud införs mot att man måste uppge nuvarande lön men det är svårt att på förhand bedöma vilken effekt det får att man inte får efterhöra den nuvarande lönen. Redan idag rekommenderar vi våra medlemmar att inte uppge vilken lön man har i sin nuvarande anställning, på så sätt stärks deras förhandlingsutrymme när de förhandlar om lön vid nyanställning.«

Medlemsländerna har fram till början av juni 2026 på sig att implementera direktivet.