Det visar en kartläggning som Läkartidningen gjort.

Förändringen är tydlig om man jämför med 2022 då tolv av landets regioner hade en eller flera särskilda postcovidmottagningar för behandling eller rehabilitering. Sedan dess har de flesta av dem avvecklat verksamheten eller låtit den gå upp i andra organisationsformer.

Regionernas skäl till avvecklingen skiftar något. Vanliga orsaker är ett minskat antal remisser, ett litet underlag eller att man numera anser att primärvården är bäst lämpad att ta hand om patienter med postcovidsymtom.

»Remisserna på patienter med misstänkt postcovid har minskat markant«, skriver Stella Cizinsky, överläkare och verksamhetschef för hjärt- och lungmedicin och fysiologi inom Region Örebro län.

Liknande tongångar hörs från Region Jämtland Härjedalen. Deras mottagning för postcovidrehabilitering lades ner under 2023, eftersom underlaget var för litet. Ansvaret för identifiering och behandling av postcovidsymtom sker numera inom primärvården.

Även Region Sörmland har lagt ned sin mottagning och skälet uppges vara ett lågt patientinflöde till mottagning och att regionen inte hade finansiering för fortsatt drift av verksamheten. För Region Dalarna handlade det vare sig om patientunderlag eller ekonomi. De la ned sin postcovidmottagning när personalen hade lärt sig tillräckligt för att bedriva vården inom primärvården.

»Vi hade postcovidmottagning under en period för att lära oss den kliniska bilden, hur bedömningar och utredningar lämpligen görs samt för att skapa en direkt ’hands-on-erfarenhet’ av patientgruppen«, skriver Björn Strindberg Lennhed, överläkare och biträdande verksamhetschef på kliniken för geriatrik och rehabmedicin vid Falu Lasarett, i ett e-postsvar.

Genom att addera de egna erfarenheterna med kunskap från den nationella nivån kunde de utforma en plan för handläggning på primärvårdsnivå.

»Vår erfarenhet är att när organisation och rutiner finns uppbyggda i primärvården är det sällan eller aldrig som utredning på specialistvårdsnivå tillför ett mervärde för patienten eller vårdapparaten«, fortsätter Björn Strindberg Lennhed.

Även i Region Skåne har politikerna beslutat att lägga ned postcovidmottagningen utifrån en bedömning om att patienterna tas om hand bäst i primärvården.

Flera regioner har haft en sådan ordning hela tiden. Ett exempel är Region Blekinge. Där framhåller chefsläkare Ingemar Lilja att man som en av landets minsta regioner inte har ett tillräckligt patientunderlag för att skapa specialmottagningar för tillstånd som till exempel postcovid. Det skulle skapa »undanträngningseffekter«, eftersom personal och resurser måste tas från andra verksamheter. Dessutom har regionen inte haft så många patienter som behöver avancerad vård. »Såvitt vi känner till har vi/har vi haft endast ett fåtal patienter med svårare postcovidbesvär«, skriver han till Läkartidningen.

Bland de tre regioner som svarar ja på frågan om de har en särskild postcovidmottagning ingår Region Östergötland som lägger ned sin rehabiliteringsmottagning för vuxna patienter den 1 september, och Region Västerbotten vars mottagning består av ett specialiserat digitalt team som kopplar upp sig mot primärvården vid behov. Via videomöten kan behandlande primärvårdsläkare tillsammans med patient möta teamet.

I höst är det bara Region Värmland som har kvar en särskild postcovidmottagning som vänder sig till både barn och vuxna och som inte flaggar för en avveckling. Verksamhetschefen Marita Toreheim Kase på regionens neurologi- och rehabiliteringsklinik uppger till Läkartidningen att de och deras patienter har haft stor nytta och glädje av mottagningen.

»Många av våra patienter har fått hjälp till ett bättre mående. Vi har med gemensamma insatser från läkare, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sköterskor i stor omfattning lyckats ge patienten verktyg för att hantera sin nya vardag genom att ta mikropauser och acceptera sin nya vardag«, skriver hon.

I ett par regioner har man låtit den tidigare postcovidverksamheten gå upp i specialiserade mottagningar med ett bredare uppdrag. I Region Örebro län har man till exempel låtit verksamheten gå in under en multidisciplinär verksamhet inom medicinkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

»Den verksamhet som vi har i dag tar emot remisser på patienter med misstanke om postcovid och arbetar på samma sätt med dessa patienter som vi gjorde tidigare«, förklarar överläkaren och verksamhetschefen Stella Cizinsky.

Region Stockholm sticker ut med en särskild satsning på en mottagning för postinfektiösa sjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset, där postcovid ingår. De uppger ett högt och konstant inflöde av remisser.

Anne Lund Jensen är chef för enheten för sjukhus- och LOU-avtal vid avdelningen för specialiserad vård vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom regionen. Hon förklarar via e-post att det på mottagningen finns möjlighet till avancerade undersökningar och behandlingar under utredningsfasen. Här utreds misstänkta fall av postcovid, Myalgisk encefalomyelit eller kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, och andra liknande postinfektiösa sjukdomar.

Som läkartidningen tidigare berättat är orsaken till det bredare uppdraget att postcovid och ME/CFS och andra postinfektiösa sjukdomar har visat sig ha beröringspunkter. Kliniken har också märkt av en stor efterfrågan, »ett relativt högt konstant remissinflöde«, och man arbetar nu för att öka tillgänglighet genom nyrekrytering, enligt Anne Lund Jensen.

Det är endast ett par regioner som svarar att de har, eller är på väg att införa, en modell av Region Stockholms typ. I Region Skåne finns sådana planer men ännu är de relativt okonkreta, meddelar regionen.

Region Östergötland framhåller i sitt svar att de arbetar med att ta fram ett gemensamt arbetssätt för hela regionen vad gäller rehabilitering av »postinfektiösa resttillstånd«, och alltså inte bara covid.

Från Region Gävleborgs håll ser man dock inget behov av att inrätta en särskild postinfektiös klinik. Man framhåller att regionens infektionsmottagning finns som alternativ remissinstans och att deras modell för öppenvårdsinsatser i primärvården tillsammans med konsulterande multidisciplinära konferenser med inriktning mot postcovid hittills har varit framgångsrik.

Inför framtiden vill företrädare för regionens verksamhetsområde paramedicin se uppdaterade kunskapsstöd och rekommendationer samt nationella riktlinjer om utredning, vård, behandling, gärna tillsammans med stöd för liknande postinfektiösa sjukdomar.

Överläkare Stella Cizinsky i Region Örebro län, menar att det är viktigt att möta patientgrupperna med komplexa medicinska symtom med lyhördhet och kontinuitet.

»För framtiden är det viktigt att handläggningen sker i verksamheter utan vinstintresse och så nära patienten som möjligt. Patientgruppen bör inte centraliseras till enstaka mottagningar i landet. Evidensgraden för diagnostik och behandling är bräcklig och det är önskvärt att Socialstyrelsen och HTA-enheterna (det vill säga lokala enheter för medicinsk utvärdering) har en ständigt uppdaterad utvärdering av den gällande vetenskapliga grunden«, skriver hon.

Läs mer:
Postcovidmottagning i Huddinge ska utreda fler sjukdomar
Nedläggningshotad barnklinik för postcovid i Linköping får vara kvar
Vårdanalys: Låt erfarenheterna från postcovidmottagningarna spridas
Regioner stänger mottagningar för patienter med postcovid
Stora skillnader i hur postcovidvården ser ut