Forskare: Vi måste hjälpa dem som vill bli av med ADHD-diagnosen

Forskarna skriver på DN Debatt att det i flera svenska regioner är tre gånger så många som har fått en diagnos än vad välgjorda studier pekar på borde vara rimligt i en befolkning.

»Allt fler specialister i barn- och vuxenpsykiatri och psykologer känner inte längre igen sig i psykiatrin och diskuterar detta i slutna forum och på läkar- och psykologmöten över hela landet.«, skriver forskarna.

De menar att antalet personer med ADHD eller autism fortsätter att öka på ett orimligt sätt och att ett tecken på det är att specialistpsykiatrin numera möter patienter som trots sina diagnoser inte har tydliga och varaktiga funktionsnedsättningar.

Bilden forskarna har är att diagnos och behandling ofta blir svaret då tillvaron för många människor inte fungerar, och att starka ekonomiska krafter bidragit till utvecklingen. De skriver att det också verkar som att psykiatrin i sin iver att vara tillgänglig ofta har frångått ett grundläggande kriterium för psykiatriska diagnoser: att det vid sidan av de diagnosspecifika symtomen ska föreligga en varaktig och tydlig funktionsnedsättning i det dagliga livet.

Forskarna är också kritiska till att det offentliga samtalet kring diagnosexplosionen mest handlar om individerna, snarare än om de förändrade sammanhang i samhället där funktionshindret uppstår, till exempel i skolan.

Bland debattartikelförfattarna finns bland andra Sophia Eberhard, chefsöverläkare i barn- och ungdomspsykiatri, tillika ordförande för Nationella programrådet psykisk hälsa. Hon var även med när Region Skåne förra året öppnade den första svenska mottagningen som avdiagnostiserar patienter med bland annat ADHD och autism.

Enligt Sophia Eberhard och de sju andra undertecknarna växer gruppen individer som vill bli av med sina diagnoser. I ett forskningsprojekt knutet till mottagningen har det genom patientintervjuer framgått att patienterna och deras föräldrar ofta tyckte att kriterierna för diagnosen framstod som otydliga och godtyckliga när diagnoserna ställdes och att de inte tycker att diagnosen stämmer in på dem.

Forskarna skriver i debattartikeln att patienterna upplever att diagnoserna nu fungerar som en bortsorteringsmekanism hos till exempel Plikt- och prövningsverket, som tolkar funktionsnedsättningen från tidiga år som ett hinder i en militär och polisiär kontext.

De anser att vården har ett ansvar för att möta dem som vill få sina diagnoser avskrivna.

»Samtidigt måste ADHD- och autismdiagnoserna förbehållas dem med störst funktionsnedsättning, som utan kvalificerad vård i specialistpsykiatrin riskerar att fara illa, och där vår behandling gör störst skillnad«, skriver forskarna.

Läs mer:
ADHD-uppdraget ligger utanför Läkemedelsverkets område
Läkemedelsverkets uppdrag handlar om mer än utökad förskrivningsrätt
Utökad förskrivningsrätt för ADHD-läkemedel är fel väg att gå
Diagnosexplosion kan leda till att fler får skriva ut ADHD-läkemedel