Gotlands speciella läge i Östersjön, med tio mil till närmaste kust, är på många sätt ett huvudbry för lokalpolitikerna. En ö ställer höga krav på egen kapacitet, då förbindelserna till fastlandet kan skäras av vid en höststorm eller andra oförutsedda händelser.
– I en kommun med 61 000 invånare i glesbygden på fastlandet skulle man kanske ha tillgång till vårdcentral och närakut. Men vi måste ha akutvård, intensivvård och förlossningsvård också, eftersom vi är en ö. Ändå får vi inte finansieringen för att kunna ge den vården, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
Nationell statistik visar att vården på Gotland kostar i snitt runt 10 000 kronor mer per invånare varje år jämfört med rikssnittet. Med den kalkylen behöver regionen alltså ett tillskott på 600 miljoner kronor årligen för att det ska gå jämnt ut. Nu har lokalpolitiker från vänster till höger bestämt sig för att göra allt de kan för att få till stånd ett särskilt statligt »ötillägg« som täcker de extra kostnader som läget medför.
Ekonomin har länge varit kärv. År efter år har pengar plockats från exempelvis öns skolor för att täcka upp för hålen i sjukvården. Så har man kunnat göra eftersom Gotland i grund och botten är en kommun som fått ett andra uppdrag: att agera region och bära sjukvårdsansvaret.
– Vi är de enda i Sverige som har det speciella uppdraget. Allt ligger i samma ekonomi. Det betyder att vår hälso- och sjukvård ställs direkt mot sådant som förskola och äldreomsorg. Och det är de bitarna som får stå åt sidan för att vi ska klara sjukvården. Vi har behövt flytta alla pengar från kommundelen till regiondelen, säger hon.
Nu går det inte att effektivisera skolan mer, menar Meit Fohlin. Samtidigt har ekonomin för hälso- och sjukvården bara försämrats. Än så länge räknar regionen med att gå back 311 miljoner kronor i år, varav hälso- och sjukvårdsnämnden står för 96 miljoner kronor. Samtidigt är Gotland strategiskt viktigt ur ett försvarsperspektiv – och med ett krig inom Europa ökar också kraven på hög beredskap. Bland annat diskuteras ett särskilt beredskapssjukhus på ön, där man snabbt ska kunna skala upp antalet vårdplatser och vårda krigsskadade. Ändå fördelas beredskapspengar till regionerna per capita, säger Meit Fohlin.
– Så Gotland, som har särskilda behov, får minst. Vi har förväntningar på oss från alla håll om att bygga upp den civila krisberedskapen, men det är omöjligt. Vi klarar inte ens av vardagen.
Under otaliga möten med ministrar och makthavare har Meit Fohlin tryckt på behovet av ett statligt ötillägg. Men det finns andra alternativ också. Exempelvis föreslås att Region Gotland får ingå i en annan region med större befolkning, som Stockholm, som skulle kunna fungera som draghjälp. I tredje hand vill Gotlands politiker att staten helt tar över öns sjukvård.
– Vi har tränat jättelänge på att bedriva god sjukvård på en ö och vi tror egentligen att vi som region är bäst lämpade. Men vi säger samtidigt att vi inte kommer att klara det utan ett ötillägg, säger Meit Fohlin.
Utan ett årligt tillskott i mångmiljonklassen är det fritt fram för staten att ta över, menar Meit Fohlin och hennes kollegor. Kanske vore det intressant att använda en region som försökskanin i samband med utredningen om ökad statlig styrning av vården.
– Testa här då. Vi är beredda, säger hon.
Det är dock ett förslag som sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har nobbat.
– Vår idé handlar inte om att ta över en hel region utan om mer nationellt ansvar och samordning för att göra vården i Sverige mer jämlik, sa hon nyligen i en intervju med DN.
Regina Göbel, ordförande i Gotlands läkarförening, ser inte heller framför sig att vården i en enda region skulle handplockas för att i stället få en statlig huvudman. Även förslaget om att låta regionen gå samman med Stockholm betraktar hon med viss skepsis.
– Det skulle bli väldigt ofördelaktigt för Gotland om ön betraktades som vilken kommun som helst inom Region Stockholm.
Däremot skulle hon välkomna ett ötillägg.
– Jag tycker inte att det är ett kontroversiellt förslag alls. Att Gotland behöver mer pengar är ett faktum, säger Regina Göbel.
Läs också:
Rapport: Beredskapssjukhus bör finnas i Norrland och på Gotland
Gotland och Stockholm föreslås samarbeta kring beredskap
Gotländska vården höjer beredskap för krig: »Vi är ensamma ute på ön«
