Läkarförbundet: Tänk på följande inför det kommande ALF-avtalet

– Läkarförbundet välkomnar utredningen då vi länge efterfrågat ökade anslag för grundutbildningen och den kliniska forskningen. Vi tillstyrker utredningens samtliga förslag. Det är verkligen hög tid att komma till rätta med finansieringen av läkarutbildningen, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale till Läkartidningen.

I sitt remissvar konstaterar förbundet att läkarutbildningen i dag är underfinansierad på vissa orter, och det är en av anledningarna bakom utredningen (finns på regeringens webbsajt) om hur det så kallade ALF-avtalet (se faktaruta) bör vara utformat i framtiden.

2022 handlade det om knappt 2,8 miljarder kronor i ALF-medel, varav drygt 1,9 miljarder kronor avsåg klinisk forskning och utbildning på forskarnivå. Resterande belopp på drygt 800 miljoner kronor gick enligt Vetenskapsrådet till utbildning av läkare.

Enligt utredarens förslag ska ersättningen per helårsstudent höjas från 2026 för att kompensera för övergångskostnader från det 5,5-åriga till det 6-åriga läkarprogrammet.

Region Örebro län föreslås få en utökning med helårsstudenter som de får ersättning för med start 2026.

Utredningen föreslår också att en ökning av samtliga ALF-regioners antal helårsstudenter bör införas från och med 2027 när den tolfte terminen på den nya läkarutbildningen påbörjas.

Förbundet håller med utredaren om att ökade anslag är nödvändigt, men skriver att »Eftersom kostnadskonsekvenser av det sexåriga läkarprogrammet redan finns idag borde höjningen av ALF-medel per helårsstudent ske innan den tolfte terminen inleds.«

Fördelningen av ALF-medel styrs även av kvalitetsutvärderingar av den forskning som bedrivs i de sju ALF-regionerna, men om utvärderingen inte är genomtänkt finns en risk att fördelningen blir orättvis, konstaterar Läkarförbundet i remissvaret.

»Citationsgenomslag kan vara bra för den forskning som publicerats i tidskrifter med högt anseende. Däremot ser det väldigt olika ut mellan specialitetsinriktningarna,« står det i remissvaret som konstaterar att det finns betydligt fler erkända tidskrifter om kardiologi än om palliativ medicin.

I remissvaret föreslår Läkarförbundet att modellen för hur medel fördelas modifieras.

»Forskningsområden som är antingen relativt smala eller eftersatta blir missgynnade när citationsgenomslag inte justeras efter fält. Kvalitetsutvärderingar borde därför utföras med fältnormaliserade citeringsdata däri specialitetens storlek inom forskning kan beaktas för att jämna ut skillnader mellan specialiteter och storlek på forskningsfält.«

Läkarförbundet konstaterar också att den nuvarande modellen gynnar ALF-regioner med stora anslag för klinisk forskning utöver ALF-medel.

För att komma till rätta med detta föreslår man därför att utredarens förslag kompletteras, då det annars finns forskning som riskerar att inte längre omfattas av ALF-medel.

I remissvaret nämner Läkarförbundet att klinisk forskning som kräver etiskt tillstånd via djurförsöksnämnd inte längre skulle få ta del av ALF-medel om utredarens förslag antas.

»Det vore olyckligt om sådan typ av forskning inte längre kan utföras inom ramen för ALF-finansiering. För att förhindra det bör tillägget till definitionen [av vad som är klinisk forskning] justeras.«

Etikprövningsmyndigheten är inne på samma linje i sitt remissvar.

Även Linköpings universitet har betänkligheter kring hur utredaren har formulerat sitt förslag kring ALF och klinisk forskning.

I deras remissvar betonas att om förslaget antas i sin helhet kan det leda till »tolkningen att klinisk forskning framförallt består av läkemedelsprövningar vilket är en skev uppfattning och inte kompatibelt med behovet av vare sig djup eller bredd i klinisk forskning. Det kan även finnas forskning som inte kräver tillstånd av EPM. Vi bör bejaka att klinisk forskning innehåller en bred palett av såväl forskningsmetoder som frågeställningar.«

Även Socialstyrelsen har betänkligheter kring utredarens förslag kring klinisk forskning. Myndigheten konstaterar i sitt remissvar att ALF-avtalet gäller all klinisk forskning och att andra professioner historiskt har haft svårigheter att forska på samma villkor som läkare och att den föreslagna nyordningen skulle leda till ytterligare snedvridning.

»Socialstyrelsens uppfattning är att det i nuvarande förslag läggs ett större fokus på forskning utförd av läkare än tidigare. Det kan därför finnas en risk att andra kompetenser trängs undan från klinisk forskning,« står det i remissvaret.

Läs mer:
SLF Student: Utöka ALF-medlen
Statliga forskningsmiljoner riskerar att brinna inne