Sedan 2009 märks flera positiva trender när det gäller regionernas miljöarbete, enligt årets »Öppna jämförelser« från Sveriges Kommuner och regioner. I de flesta regioner syns en tydligt minskad klimatpåverkan över tid. Antibiotikaförskrivningen har minskat med 31 procent, andelen ekologiska livsmedel har ökat från 13 till 40 procent och energianvändningen per lokalyta har minskat med 21 procent de senaste 14 åren. Men tittar man bara på de senaste åren är bilden delvis en annan. Från de låga nivåerna under pandemin har antibiotikaförskrivningen gått upp med 17 procent sedan 2021 och medicinska gasers klimatpåverkan har ökat med 8 procent sedan 2022.
Ett kärvare ekonomiskt läge påverkar också regionernas miljöarbete – på både gott och ont. Medan en del regioner dragit ner på personal inom miljöområdet, minskat ambitionerna för ekologisk mat och återgått till mer fossila drivmedel har sparkraven också gett vissa klimatmässiga fördelar. Intresset för cirkulära lösningar och återbruk har ökat. I rapporten nämns hur Västra Götalandsregionen tar tillvara och rustar upp överblivna möbler och säljer dem vidare till andra verksamheter inom regionen, en verksamhet som har fått sig en extra skjuts av det ekonomiska läget. Ökade kostnader för först el och sedan fjärrvärme har också lett till energibesparingar, skriver SKR.
Globalt sett har vårdsektorn en omfattande klimatpåverkan. Sjukvårdsverksamhet beräknas stå för 4,4 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. FN:s klimatpanel IPCC skrev i sin rapport förra året att fönstret då den globala uppvärmningen kan begränsas till 1,5 grader snabbt krymper och att det krävs ökade ansträngningar för att nå klimatmålen och förebygga risker och skador.
Läs mer på Läkartidningens samlingssida om klimatförändringar och hälsa.