Vårdgarantin behöver förbättras ur flera aspekter. Det anser regeringen som i slutet av juni presenterade Anna Nergårdh till särskild utredare för en »ny och stärkt vårdgaranti«.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) sa följande på en pressträff i maj:
– Vi behöver en ny modell för vårdgarantin med väsentligt kortare tidsgränser än i dag och som utgår från patientens behov av vård.
Utredningen som Anna Nergårdh håller i gäller denna gång specialiserad vård, till skillnad från den tidigare utredningen hon ansvarade för mellan 2017 och 2021: Samordnad utveckling för god och nära vård, som omfattade hela vården men hade särskilt fokus på primärvården.
Syftet med en ny vårdgaranti är att den ska utgå från patienters behov i högre utsträckning och ha »väsentligt kortare väntetider« än i dag, enligt uppdragets direktiv. Dagens vårdgaranti, som gällt sedan 2010, kritiserades i fjol av Riksrevisionen som konstaterade att vårdköerna inte blivit kortare.
Anna Nergårdh tycker inte att man ska stirra sig blind på tidsaspekten denna gång.
– Grunden i vårdgarantin som vi har i dag utgår helt ifrån hur länge man behöver vänta. Jag tycker inte det känns så modernt i en hälso- och sjukvård som ska bli mer personcentrerad. Tidigare har prioriteringar i sjukvården legat mycket på professionens bedömning, men vi behöver få in det redan i lagstiftningen. Om det ska bli en helt ny vårdgaranti måste den konstrueras på ett nytt sätt, säger hon.
Hur detta ska se ut är alldeles för tidigt att säga – hon började med arbetet den 1 juli.
En aspekt av arbetet är att den nya vårdgarantin ska underlätta för patienter att lättare att få vård i en annan region utan extra kostnad för dem.
– Det ligger i uppdraget att titta på det, ja, säger Anna Nergårdh och fortsätter:
– Men bara för att möjligheten finns att få vård i andra regioner är det inte alla som kan eller vill göra det. Jämlikhetsperspektivet är viktigt för mig, därför är det viktigt att titta på vårdkapaciteten i hela landet.
Hon ska även komma med förslag på tänkbara åtgärder som tillsynsmyndigheter skulle kunna använda i de fall vårdgarantin inte uppfylls. Det ska dock inte handla om ekonomiska sanktioner för regioner eller kostnader för patienten.
– Detta är något jag får titta på längre fram när det finns ett förslag om hur vårdgarantin ska se ut – men jag jobbar hellre med morot än piska, framhåller hon.
Uppdraget innefattar också att lämna förslag på så kallade statliga engångsinsatser för att minska väntetiderna – förslag på detta ska presenteras redan den 2 januari nästa år.
– När det gäller att öka tillgängligheten pågår redan en hel del arbete, bland annat hos Socialstyrelsen. I den här frågan kommer jag ha ett nära samarbete också med Prioriteringscentrum i Linköping, Vårdansvarskommittén och också ta in aspekter från initiativet Kloka kliniska val (som bland annat handlar om att minska på vård som inte gör någon nytta för patienter, reds anm.).
Därutöver ska Anna Nergårdh undersöka möjligheten för patienter att få en fast läkarkontakt inom den specialiserade vården. Detta är något som exempelvis Läkarförbundet ställer sig positivt till, som inom specialistvården använder termen »patientansvarig läkare«.
– En patientansvarig läkare stärker kontinuiteten, säkerheten och tryggheten för patienter med allvarlig eller komplicerad sjukdom. Kontinuitet mellan läkare och patient ökar ju i sig effektiviteten och det kan bidra till kortare väntetider i vården, sa Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale till Dagens Medicin tidigare i våras.
Anna Nergårdh kommenterar:
– Att jag ska utreda möjligheten till fast läkarkontakt även inom den specialiserade vården bekräftar ytterligare kontinuitetens betydelse. Det är inte bara nödvändigt för en personcentrerad vård utan också en effektivitetsfaktor.
Läkarförbundet har varit positiv till utredningen – men konstaterar samtidigt att tidigare försök till att råda bot på problematiken med vårdköer haft liten effekt. Sofia Rydgren Stale sa till Dagens Medicin att hon ansåg att grundproblematiken ligger i en för långsam omställning till en god och nära vård och vårdplatsbristen.
Svenska läkaresällskapet (SLS) har varit inne på liknande spår – organisationen har upprepade gånger kritiserat utredningar som ska lösa vårdköerna. SLS har i stället, i likhet med Läkarförbundet, önskat se »lösningar på de grundläggande kapacitetsproblemen« genom att stärka kärnverksamheten med fler medarbetare.
– Jag förstår synpunkterna från läkarna. Min uppfattning är att hälso- och sjukvårdens största utmaning är kompetensförsörjningen, och därmed är det viktigt att alla förslag till lagändringar också ska beakta möjligheten till en god arbetsmiljö och hållbart yrkesliv. Den här vårdgarantin ska organiseras på ett sätt så att läkare – och annan vårdpersonal – ska kunna känna tillfredsställelse i sitt arbete, säger Anna Nergårdh.
Utredningen ska presenteras senast den 25 maj 2026.
Läs även: Läkarförbundet vill se skärpt vårdgaranti
