Organ från 258 avlidna personer, tillsammans med njurar från 100 levande donatorer, möjliggjorde förra året 900 livräddande transplantationer, skriver Socialstyrelsen i sina årliga lägesrapporter. Det är den högsta siffran organdonatorer och transplantationer under ett år. Exempelvis ökade antalet lungtransplantationer från 60 till 86, medan levertransplantationerna gick upp från 166 till 198, och njurtransplantationer från 465 till 523. Även när det kommer till vävnader har antalet donatorer ökat markant.
– Det här är givetvis glädjande siffror och den positiva utvecklingen i Sverige beror på flera faktorer. Dels handlar det om hälso- och sjukvårdens intensifierade insatser, en fortsatt implementering av donationsmetoden DCD och den ändrade lagstiftningen från 2022. Samtidigt är behovet av organ fortfarande större än tillgången, säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Förr utfördes endast organdonationer genom DBD-donation (donation after brain death) i Sverige, vilket betydde att organ endast donerades från patienter med total hjärninfarkt och vars cirkulation hållits i gång med hjälp av respirator. Nya tillfällena till donation har dock uppkommit genom att man nu även donerar från patienter vars död inträffat efter ett cirkulationsstopp, så kallad DCD-donation (donation after circulatory death). Förra året kunde också DCD-donatorerna i högre grad än tidigare donera lunga och lever utöver njurar.
Även om utvecklingen går åt rätt håll finns flera orosmoln. Socialstyrelsen skriver att personal- och vårdplatsbristen kan få till följd att livräddande donationer inte kan genomföras.
– Det har hänt att möjliga organdonatorer prioriterats bort, vilket leder till längre väntetider för patienter i behov av ett nytt organ eller till och med att patienten avlider i väntan, säger Anna Aldehag.
