Socialministern och hans parti, Kristdemokraterna, KD vill utöka ämnet idrott och hälsa med tio timmars undervisning i psykisk hälsa i årkurs 6, årskurs 8 och i gymnasiets andra år. Alla ska få kunskaper i hur den psykiska hälsan kan öka.
– Jag är angelägen om att få detta på plats. Jag tror att det är ett viktigt steg mot ett annat synsätt, där vi inte tänker att det är vården ensamt som ska klara av den psykisk ohälsan. Vi har en enorm belastning inom vården i dag när det gäller psykisk ohälsa och då måste vi jobba mycket mer brett och mobilisera större delar av samhället, säger Jakob Forssmed till Läkartidningen.
Det var i ett tal under Järvaveckan i slutet av maj som Jakob Forssmed gjorde det känt att han och KD nu driver nu frågan om att göra psykisk hälsa till en obligatorisk del av undervisningen i skolan. Detta mot bakgrund av att det finns ett behov av att öka kunskapen om olika former av psykisk ohälsa och »ett ständigt ökande antal barn och ungdomar som har kontakt med psykiatrin«.
För Läkartidningen utvecklar nu socialministern sina tankar.
– Skälet till att vi vill göra detta är helt enkelt att det finns stöd och evidens för att detta bidrar till att öka den psykiska hälsan.
Här hänvisar han till att Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar det, och att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har visat att det finns evidens.
– Det tycks vara så att interventionerna har störst effekt om de når alla och många samtidigt och det som gör skolan intressant här är att man når många samtidigt.
Vilka konkreta kunskaper handlar det om som eleverna ska få?
– Det är andra som i grunden får utforma exakt hur detta ska göras, men grundläggande är konflikthantering, stresshantering och varför man får ångestpåslag i olika situationer, och att det inte nödvändigtvis är farligt och att man kan hantera detta. Men det handlar också om grundläggande levnadsvanor och dess inverkan på den psykiska hälsan, säger han och fortsätter:
– I Finland har man infört detta och där har man med hur ny teknik som sociala medier och skärmanvändning påverkar den psykisk hälsan, och det ser jag som en naturlig del av en sådan undervisning.
Han är noga med att påpeka att han inte företräder regeringen i denna fråga. Finns det då alltså ett motstånd bland de andra partierna? Det svarar han inte direkt på, men han säger att intresset för både frågan om psykisk ohälsa och skolfrågor är stort bland regeringspartierna, men att det är KD som driver just denna fråga.
Vilka motargument möter du?
– En del uppfattar att skolan belastas med många olika uppgifter och att det är pressande, det kan man förstå. Men i min värld ser vi ju att de barn som mår bättre också klarar skolan väsentligt bättre. I dag får lärare hantera mycket av den psykiska ohälsan bland barn och unga, då är det bättre att de själva får bättre verktyg att hantera detta bättre.
För att få regeringen att sluta upp bakom linjen måste socialministern förmodligen få med sig Utbildningsdepartementet i ett tidigt skede. Vad säger då skolminister Lotta Edholm (Liberalerna)? Till Läkartidningen skriver hon att det är allvarligt att elevers självrapporterade hälsobesvär ökar och hon efterlyser ett samtal om vad som driver den psykisk ohälsan. Bland annat tar hon upp mobilerna, skärmarna och de sociala medierna.
»De tar tid från annat, som att vara ute och röra på sig, leka med kompisar eller att ägna sig åt en hobby. Genom att få ner skärmtiden och i stället uppmuntra rörelse har vi nog vunnit en del«, skriver skolministern.
Hon nämner en rad tänkbara åtgärder, som till exempel minskad skärmtid och mobilfri skola. Likt socialministern nämner hon regeringens arbete med en förbättrad elevhälsa som en av flera åtgärder.
Samtidigt är hon försiktigt positiv till KD:s förslag om psykisk hälsa på schemat.
»Jag tycker att det här är ett intressant förslag. Skolan kan inte göra allt men det är viktigt att barn och unga får rätt verktyg för att främja sitt välmående och att de vet vad man ska göra när man mår riktigt dåligt. Jag utesluter inte att skolan kan behöva göra mer på det området. Exakt hur ett sådant förslag kan se ut är något vi skulle behöva titta närmre på«, skriver skolminister Lotta Edholm.
KD och Liberalerna är inte ensamma om att tänka i banor om att skolan kan spela en viktig roll. Faktum är att Miljöpartiet (MP) och Centerpartiet (C) även de har förslag om att införa undervisning om psykisk hälsa i skolan, och då som ett moment inom idrott och hälsa, även om det i C:s fall kallas livskunskap. Dessutom har sedan två år cirka 30 organisationer, inklusive Skolläkarföreningen och de andra av elevhälsans professionsorganisationer, ställt sig bakom ett upprop och en kampanj om att öka kunskapen om psykiska hälsa i skolan.
Företrädare för uppropet menar att det inte räcker med att psykisk hälsa har varit omnämnt i läroplanerna sedan 1980, då Skolinspektionens granskningar visar att det sällan lärs ut.
Siri Helle är psykolog och författare och arbetar ideellt med kampanjen. Hon menar att det nu bara är en tidsfråga innan ett förslag om psykisk hälsa på schemat blir verklighet. Att hon kan påstå detta samtidigt som det endast är mindre partier som förespråkar det motiverar hon med att många länder har infört liknande undervisning och att WHO och andra expertinstanser rekommenderar det.
– Alla våra nordiska grannländer har redan satsat. Frågan är hur länge det dröjer innan Sverige tar efter. Men det är fortfarande oklart vilken regering som kommer att göra det. Kommer det bli den här eller nästa? säger hon.
Jakob Forssmed (KD) är även han optimistisk.
– Vi måste komma ifrån ett synsätt där barn tillåts må så dåligt att det enda som kan hjälpa dem är barn- och ungdomspsykiatrin med långa väntetider. Även om vi också jobbar med att korta väntetiderna, måste vi se att det finns saker att göra i andra sektorer av samhället, säger socialministern.
Läs mer:
Pengar och kompetens behövs om psykisk hälsa ska in i skolan
