Studie: Nätläkare skriver ut antibiotika mer sällan än andra

Forskarna analyserade alla vårdkontakter som rörde infektionssjukdomar inom Region Sörmland och fann stora skillnader. Av patienterna som diagnosticerades med infektionssjukdom på traditionella vårdcentraler fick 61 procent antibiotika, medan motsvarande andel som besökte nätläkare var 26 procent.

När forskarna tog hänsyn till ålders- och könsskillnader mellan den digitala och den fysiska besöksgruppen sjönk skillnaden, men den var ändå stor. Sannolikheten att det digitala vårdbesöket ledde till att läkaren skrev ut antibiotika var mindre än hälften än vid det fysiska vårdbesöket.

Tidigare har det hävdats att nätläkare överförskriver antibiotika. Men är det alltså tvärtom, att nätläkarna skriver ut mindre antibiotika?

– Ja, det är det vi har visat att de gör. Det här med överförskrivning gäller i alla fall inte de fyra stora digitala primärvårdsföretagen, det är det vi kan säga. Sedan finns det ett antal uppstickare som har dykt upp och de kanske förskriver på ett annat sätt, säger Andy Wallman, apotekare och universitetslektor i farmaci vid Umeå universitet och studiens försteförfattare.

Han nämner ett par tänkbara förklaringar till skillnaden. Det kan dels handla om skillnader i infektionernas svårighetsgrad hos grupperna, dels kan det handla om att det är lättare för läkare vid fysiska vårdcentraler att slå fast om det rör sig om en bakterieinfektion där antibiotika har effekt. Men detta återstår att undersöka.

Kan det handla om att gruppen som använder digital vård är friskare trots liknande symtom?

– De i denna grupp får ju mindre antibiotika och det kan bero på att de är friskare, men det kan vi bara spekulera i. Det andra vi i nuläget bara kan spekulera i är om skillnaden beror på att man inte kan ställa lika säkra diagnoser inom den digitala vården.

Ett av flera kommande projekt för forskarna blir också att undersöka om en del söker digital vård i första hand och sedan hänvisas till fysisk vård och får antibiotika där.

I denna studie, som nyligen publicerades i Journal of Medical Internet Research, har forskarna data på vilka diagnoser som ställts men inte typen och svårighetsgraden av infektionen.

– Vi vet vilken diagnos de har fått, men när det gäller typ så är det så att nätläkarna väldigt sällan konstaterar vilken bakterie det är. På det sättet vet man inte vilken typ av infektion det är.

Detta är inte den första studien som pekat i riktningen mot att bilden av att nätläkare överförskriver antibiotika har varit överdriven. Andy Wallman tror att den stora oron som fanns tidigare gällande nätläkarna delvis hade att göra med att digitala vårdbesök var ett relativt nytt fenomen.

– Den här typen av vård slog igenom vid 2016 och då fanns ingen etablerad kvalitetskontroll. Man visste inte hur man skulle arbete med kvalitetsstyrning. Den verkar nu ha etablerat sig på de fyra stora digitala nätvårdsbolagen inom primärvården. De, liksom den fysiska vården, sköter sig mycket väl här och följer Stramas riktlinjer vid antibiotikaförskrivning, säger han.

Andreas Thörneby är allmänläkare och styrelseledamot i Svensk förening för allmänmedicin, Sfam. Han menar att studien är välgjord och att den tyder på att nätläkare i allt väsentligt följer aktuella förskrivningsriktlinjer vid de studerade diagnoserna. Men eftersom man måste räkna med att grupperna som söker digital respektive fysisk vård i genomsnitt skiljer sig åt gällande infektionernas svårighetsgrad måste man vara försiktig när det kommer till att dra slutsatser när man jämför grupperna.

»Att utgå enbart från samma diagnoskod när man jämför grupper i helt olika vårdkontext är otillräckligt eftersom en infektion i hud, urinvägar eller luftvägar kan vara alltifrån banal till livshotande«, skriver Andreas Thörneby till Läkartidningen.

Då man kan anta att den som är allvarligt sjuk oftare väljer fysisk vård före nätläkarvård kan man förvänta sig en lägre grad av antibiotikaförskrivning hos nätläkare, resonerar han. Den lägre förskrivningsgraden beror troligtvis också på att det vid flera infektioner ofta rekommenderas någon form av fysisk undersökning som underlag vid beslut om behandling med antibiotika.

»Utan mer data och hänsyn till fler aspekter bör man därför vara försiktig med slutsatser kring dels vårdgivarnas arbetssätt och kvalitet, dels kring eventuella systematiska skillnader mellan dessa«, skriver Andreas Thörneby.

Läs mer:
Studie: Inte mer antibiotika vid chattbesök
Nätläkare förskriver antibiotika på »dåliga grunder«