Rani Toll, överläkare och ledningsläkare vid akutklinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping respektive Lasarettet i Motala, var en av dem som reagerade starkt på den relativt ljusa bilden som gavs. Läget i Östergötland beskrevs som ”inget exceptionellt” i flera medier.
– Jag tror att vi aldrig har haft så få vårdplatser som nu. Nu är vi nere på 208 vårdplatser under sommaren. Samma julivecka 2022 hade vi 268 vårdplatser och vi överbelade avdelningarna redan då, säger Rani Toll.
Universitetssjukhuset i Linköping tvingades också till stabsläge i början av vecka 28 vilket för många kom som en bekräftelse på de skrala resurserna. Rani Toll berättar om en bekymmersam natt, där hon som ledningsläkare i Motala och hennes kollega i Linköping upptäckte att det i praktiken fanns två lediga vårdplatser som skulle täcka flöden från två sjukhus. Samtidigt strömmade patienterna till. Först efter att man utlyst stabsläge kunde cirka 17 patienter fördelas ut »så jämnt och korrekt man kunde utifrån klinik och inläggningsdiagnos«, som hon säger.
Även kollegan Frida Meyer, överläkare inom akutsjukvården inom Region Östergötland, beskriver läget som mycket ansträngt.
– Man kan se och förstå att det inte funkar. Numerären är för liten, säger Frida Meyer, som är överläkare inom akutsjukvården inom Region Östergötland.
Vad sa stabsläget om situationen?
– Att det inte behövs en topp av patienter för att det ska bli överfullt, utan att det räcker med ett litet högre inflöde för att antalet sängar ska bli mättade och för att patienter ska bli kvar på akuten, och akuten är inte en plats för patienter för slutenvård, säger Frida Meyer.
Hur allvarligt är det?
– Det är allvarligt eftersom det finns studier, även svenska relativt nya studier, om att mortaliteten går upp och att det är patientfarligt, säger Frida Meyer som också är ordförande i Svensk förening för akutsjukvård, Swesem.
Efter kritiken tydliggör nu regionen och sjukhusledningen att även de anser att läget inte är bra.
– Jag kan hålla med om att bilden som den beskrevs i ett par medier var väl ljus. Det är ett tufft läge och det handlar om att vi i grunden har för få vårdplatser i förhållande till behovet, främst inom de stora akutflödena, säger Eva-Lena Zetterlund, sjukhusansvarig chef i Linköping under vecka 28.
Att kritiken blev så stark kan också bero på att läkarna på sjukhusen i Östergötland i början av sommaren kunde få sin världsbild mer eller mindre bekräftad i en rapport. Den 10 juni kom en ännu ej uppmärksammad slutrapport av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Det var en uppföljning av en granskning av Universitetssjukhuset i Linköping, US, med fokus på vårdplatser och bemanning. Myndigheten riktar där stark kritik mot den fortsatta vårdplatsbristen på US och rapportförfattarna skriver att situationen har försämrats sedan den förra Ivo-rapporten i december 2023.
Om vårdplatssituationen står att »bristerna är omfattande« och att »patienterna riskerar att fortsatt drabbas av vårdskador eller allvarliga vårdskador till följd av bristerna«. Åtgärderna som vårdgivaren vidtagit har inte förbättrat läget, och patienterna riskerar att även fortsatt inte få sina behov tillgodoställda, detta gällande »tillsyn, övervakning, omvårdnad, läkemedel samt mat och dryck«.
Överläkaren Frida Meyer säger att hon håller med om Ivo:s analys.
– Det är en välskriven rapport, och utifrån mitt perspektiv från golvet så känner jag igen hur de beskriver situationen. Det är nu väldigt viktigt att regionen skapar fler vårdplatser. Regionen har en bra plan, men planen verkar inte effektueras.
Hon säger att hon är orolig för hur det ska bli under resten av sommaren, och även efter sommaren, då ju 900 personer i regionen har varslats om uppsägning. Hur kommer det att påverka arbetet med att få fler vårdplatser, tänker hon.
– Man har en känsla av en sakta och accelererande kollaps av vården.
När det gäller Ivo:s kritik från i juni framhåller den vid tillfället sjukhusansvariga chefen Eva-Lena Zetterlund att US inte är det enda sjukhus som granskats och att det är fler regioner än Region Östergötland som fått kritik.
– Vi jobbar för att få ett bättre vårdplatsläge, främst i de stora akutflödena. Sedan är inte framdriften av resultat så snabb som vi skulle önska. Det handlar framför allt om brist på sjuksköterskor för att kunna bemanna vårdlagen, säger hon till Läkartidningen.
Finns det ett samband mellan det låga antalet vårdplatser som Ivo konstaterat och att läkarna som hört av sig till oss säger att läget är mycket ansträngt i sommar?
– Det kan nog finnas ett samband, absolut. För som sagt vi känner till att vi har brist på vårdplatser i de kirurgiska och internmedicinska vårdflödena. Sedan har det blivit bättre i vissa delar, men det har inte riktigt räckt till hela vägen fram. Båda parter har ju rätt i det.
Hon betonar att alla nu arbetar för att komma ifrån det ansträngda läget och att man arbetar med flera processer, men att den minskade tillgången på hyrpersonal har gjort det svårare.
– Vi har ju ändå fått ett tillskott under våren genom att anställa egna sjuksköterskor, och fortsätter vi så kan det vara en väg framåt. Parallellt med det handlar det exempelvis om att hitta nya arbetssätt och genom produktionsstyrning arbeta för att få till bra patientflöden, säger Eva-Lena Zetterlund.
Hon nämner också ökad samverkan över klinik- och sjukhusgränser, samt samverkan med primärvården och med kommunerna, som en väg framåt.
Överläkarna Rani Toll och Frida Meyer är inte så imponerad av svaren. Frida Meyer menar att det pratas mycket om lösningar men att resultaten uteblir. Rani Toll har en liknande bild.
– Det låter exakt likadant som jag tidigare hört som facklig de senaste tio åren. Det är ingenting nytt. I sak har ledningen inte fel. Man behöver jobba på andra sätt, det håller jag med om. Men det har ju inte hjälpt att säga det, det har man ju sagt och gått ut med till alla kliniker i åratal, säger Rani Toll.
Vad vill du se ska hända?
– Snarare än att gå framåt borde vi backa, till att jobba som vi gjorde förr när vi hade fler vårdplatser. Nu har man ju jobbat med nya arbetssätt i tio år samtidigt som det blivit sämre. Det är min spontana reflektion.
Eva-Lena Zetterlund, som regionledningen hänvisar till, framhåller att sjukhuset tar hand om dem som är mest akut sjuka på ett bra sätt.
– Sedan stämmer det att det blir väntan och köer för patienter och att det finns en risk för försämrad hälsa och välbefinnande, men vi tar hand om dem som är akut sjuka och de patienter som inte kan vänta på en behandling till hösten.
Vissa påstår att den kan bli så mycket väntan att patienterna kan dö i högre utsträckning? Men du säger att man inte behöver oroa sig?
– Väntan blir längre men vi tar alltid hand om de mest akuta fallen först och försöker fånga in försämringar bland väntande patienter. Därmed blir risken för att patienter skulle avlida i väntan på vård lägre. Verksamheterna har god koll på detta och det kan patienterna känna sig trygga med, säger hon.
Överläkaren Rani Toll delar inte alls bilden av att sjukvården har en bra koll på de som väntar på vård och kan försämras under tiden.
– Det vi ser är att fler och fler personer kommer i retur, alltså att patienterna skrivs hem för tidigt av förtvivlade avdelningar som behöver frigöra vårdplatser. De kommer tillbaka, en till sju dagar senare, i sämre tillstånd.
Det är framför allt gamla människor som kommer i kläm här, påpekar hon.
– För varje blodförgiftning eller infektion de får i väntan på operation eller ingrepp förkortas deras liv. Det är ett plågsamt sätt att förkorta deras liv på. Som representant för sjukvården skäms jag och blir därför upprörd över sådana uttalanden ifrån sjukhusledningen.
Läs mer:
900 varslas i Region Östergötland
Fortsatt tillsyn för tio akutsjukhus: »Grundläggande problem kvarstår«
Östergötlands läkarförening befarar stålbad för psykiatrin efter varslet
