– Barnhälsan har förbättrats enormt de senaste decennierna. Men nu hotas de framstegen av klimatförändringarna, säger Tobias Alfvén, professor i global folkhälsa vid Karolinska institutet.
Unicef-rapporten är tänkt som ett underlag inför FN:s pågående klimatförhandlingar och toppmötet Cop29 i Azerbajdzjans huvudstad Baku i november.
– Cop29 kommer att ha en dag som är tillägnad hälsa och klimat, säger Daniel Helldén, som också forskar i global folkhälsa vid Karolinska institutet.
KI-forskarna har tidigare skrivit en forskningsöversikt om klimatförändringar och barns hälsa globalt i tidskriften The Lancet Planetary Health. I vintras blev de tillfrågade om att vara med och skriva en uppdaterad faktasammanställning till Unicefs rapport.
Rapporten ”A threat to progress – Confronting the effects of climate change on child health and well-being” som publicerades i somras, har identifierat sex klimatfaror som utgör allvarliga hot mot barns hälsa och välbefinnande globalt. Dessa faror är extrem värme, torka, skogsbränder, översvämningar och stormar, luftföroreningar och förändringar i ekosystemet.
– Alla människor drabbas av klimatförändringar på olika sätt. Men det finns vissa fysiologiska, sociala och beteendemässiga faktorer som gör att barn och unga är känsligare, säger Tobias Alfvén.
Värst utsatta är barn i fattiga länder, eftersom brist på mat och vatten och en osäker hälso- och sjukvård förvärrar problemen. Men även i rikare länder som Sverige påverkas barns hälsa.
– Astma- och pollenallergi-säsongerna i Sverige blir längre och intensivare. Sjukdomar som borrelia och TBE blir vanligare i takt med att fästingar sprider sig över landet. Sedan har vi i Sverige inte haft värmeböljor på samma sätt som i södra Europa och andra delar av världen. Men värme är något som starkt påverkar de allra minsta barnen. De är väldigt känsliga för uttorkning, säger Daniel Helldén.
Rapporten innehåller också rekommendationer på åtgärder som bör vidtas för att vända den negativa utvecklingen. För det första: Minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och förhindra att den globala uppvärmningen överskrider 1,5 grader.
– Även om det målet nu mer och mer ser ut att bli svårt att nå, så har varje tiondels grad betydelse, säger Daniel Helldén.
För det andra: Skydda barn från klimatförändringarnas inverkan.
– Vi måste också anpassa samhället utefter klimatförändringarna. Se till att hälso- och sjukvården har den information som behövs. Stärka primärvården så att den är anpassad för att klara av klimatförändringarna. Se till att barn har grundläggande förutsättningar för att leva ett bra liv – att det finns rent vatten, sanitet och näringsriktig mat, säger Tobias Alfvén.
För det tredje: Prioritera barns hälsa och välbefinnande i klimatpolitiken.
– Vi måste se till att alltid ha ett barnperspektiv när vi pratar om klimatpolitik, säger Tobias Alfvén.
Läs mer:
Klimatförändringarna påverkar barn hälsa direkt och indirekt
Barn får en orättvis skuld för klimatförändringarna
Klimatförändring och hälsa – samlingssida
