Den stora knäckfrågan för Vårdförbundet, och det som slutligen utlöste vårdkonflikten i vårens avtalsförhandlingar med Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona, var förkortad arbetstid. 

– 40-timmarsveckan är satt utifrån en norm om kontorsarbete, sa Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro och hänvisade till undersökningar som visar att en stor del av förbundets medlemmar arbetar deltid – för att de helt enkelt inte orkar arbeta heltid. 

Kravet låg i linje med LO:s långsiktiga mål om 30 timmars arbetsvecka, ett mål som fick ökad prioritering under kongressen i maj. Och nyligen meddelade en socialdemokratisk arbetsgrupp att partiet bör arbeta för att på sikt ändra arbetstidsmåttet till 35 timmar i veckan. I en intervju med SVT kallade Annika Strandhäll (S), som lett gruppen, förslaget »ett naturligt steg mot ett hållbarare arbetsliv«. 

Vårdcentralens ägare och vd, läkaren Mahmoud Almohtasib, i samtal med läkarna Peter Hasselkvist och Buthaina Alfelou. Foto: Per Groth

Men det finns arbetsplatser där detta redan är verklighet. En är vårdcentralen Snabbdoktor i Eskilstuna. Här är en heltid sex timmar om dagen, för all personal. Så har det varit sedan starten hösten 2022, berättar vårdcentralens ägare och vd, läkaren Mahmoud Almohtasib.

– Det är min vision. Jag tycker att vi ska skrota idén att en arbetsdag måste vara åtta timmar. Det är gammalt. Jag vill att mina kollegor ska ha tid för sin familj eller sina nöjen. De ska kunna återhämta sig bättre, må bättre. Det brinner jag för personligen, säger han när han visar runt i Snabbdoktors ljusa lokaler i centrala Eskilstuna, genomgående inredda i vitt och lila. 

I dag arbetar här sammanlagt ett 20-tal anställda: läkare, psykologer och olika typer av sjuksköterskor. Skaran växer sakta men säkert. Vårdcentralen har drygt 5 000 listade patienter, men siktar mot taket på 10 000. Sedan den 1 juni finns här också en lättakut. 

Snabbdoktor har öppet 8.00–20.00 varje vardag. Mahmoud Almohtasib anser att de utökade öppettiderna hänger ihop med arbetstidsförkortningen. 

– Det gör det lättare att schemalägga och sprida ut patienterna under dagen. Och patienterna vill ha möjlighet att komma andra tider. Det är ett koncept. 

Ett par av de vanligaste invändningarna mot förkortad arbetstid är att det är dyrt och att det är mer personalkrävande. Mahmoud Almohtasib avfärdar båda och säger att det bara handlar om att organisera arbetet på ett bättre sätt. 

– Det gäller att arbeta smartare, att använda arbetstiden bättre. Vi har till exempel minskat mycket på administration och vi lägger inte mycket tid på olika möten. 

Tankarna om att skapa en arbetsplats med bättre balans mellan fritid och arbetsliv kom när han såg hur kollegor mådde dåligt på tidigare jobb, berättar han. 

Mahmoud Almohtasib tar en kaffepaus med några av sina kollegor på mottagningen i Eskils­tuna, som han startade 2022. Foto: Per Groth

– Jag har sett så mycket stress. Ibland ville jag bara gå ut och skrika. Jag tänkte att det måste gå att göra på ett annat sätt. Om jag ser ett problem måste jag försöka fixa till det.

Studier av försök med arbetstidsförkortning visar att det kan förbättra den upplevda hälsan, men också att det inte kan anses klarlagt att det faktiskt har verkliga hälsoförbättrande effekter. 

Mahmoud Almohtasib menar att han bara ser fördelar: gladare personal, mindre stress och i förlängningen tryggare vård för patienterna. 

– I min värld får vi den bästa vården för våra patienter genom att satsa på våra kollegor. 

Distriktsläkare Peter Hasselkvist har arbetat på Snabbdoktor sedan starten. Han säger att hans fru märker skillnad på hans humör nu när han arbetar kortare dagar.

– Jag har mer kraft och energi när jag kommer hem nu än vad jag hade tidigare. Jag är en gladare gubbe nu, säger min fru. 

Förutom den mest uppenbara fördelen – två timmar mer fritid varje dag – så finns det andra saker Peter Hasselkvist uppskattar, som att det är lättare att hinna göra ärenden, att han kan vara först ute på golfbanan och att det fortfarande är ljust när han går från jobbet klockan 15.

– Det är upplyftande, speciellt under vintern. Annars är det mörkt när man kommer och mörkt när man går. 

Nackdelar då? Peter Hasselkvist säger att arbetet är krävande, men inte mer krävande än på andra vårdcentraler där han jobbat. 

– Vi jobbar hårt när vi jobbar, men det är ingen större skillnad från tidigare arbetsplatser. Det skiljer sig inte speciellt. 

Buthaina Alfelou utbildade sig till allmän­läkare och gynekolog i Syrien på 90-talet. Nu arbetar hon som underläkare. Här diskuterar hon med distriktsläkare Peter Hasselkvist, som har arbetat på vårdcentralen sedan starten. Foto: Per Groth

Underläkare Buthaina Alfelou trivs, men tycker att det kan bli lite stressigt att hinna med allt under arbetsdagens sex timmar. 

– Ibland hinner jag inte riktigt klart. Jag pratar inte jättebra svenska, så jag är inte lika snabb som de andra ännu, säger hon. 

Faktum är att Buthaina Alfelou, som är utbildad i Syrien, är den enda som i perioder faktiskt har arbetat åttatimmarsdagar. Hon gjorde sin praktiska tjänstgöring här efter att ha klarat det teoretiska provet för utländska läkare, och då var kravet att hon skulle arbeta 40 timmar i veckan.

– Så de första sex månaderna gjorde jag det. Sedan fick jag stanna, och sedan dess arbetar jag sex timmar om dagen, säger hon.

Mahmoud Almohtasib säger att den största utmaningen för en arbetsgivare som vill erbjuda kortare arbetstid är att hitta rätt personal. 

– Du blir på ett sätt indirekt delägare i verksamheten med kortare arbetstid. Vi gör det här tillsammans. Man måste verkligen ta sitt ansvar för sin del av verksamheten. Det måste vara personer som förstår det. Till 99 procent har vi lyckats med det här. 

Sökande råder det dock ingen brist på, säger han och berättar att de varje vecka får in spontanansökningar från alla olika kategorier av vårdpersonal. 

– Folk hör hur vi har det här. Ryktet sprids. Kortare arbetstid lockar, säger han.

Flera av de politiska partierna har varit på Snabbdoktor på besök, bland annat Vänsterpartiet, som har sex timmars arbetsdag som en av sina kärnfrågor. Mahmoud Almohtasib är inte partipolitiskt engagerad, men har inga problem med att hans ställningstagande ses som politiskt. 

Vårdcentralens ägare och vd, läkaren Mahmoud Almohtasib är född i Gaza, Palestina, och kom till Sverige 2005 efter att ha utbildat sig till läkare i Ukraina. Foto: Per Groth

– Jag är inte politisk, men jag bor i ett politiskt samhälle. Om det tolkas som en politisk fråga – »I don’t care«. Jag har ansvar för mig och mina patienter, och om jag kan visa på en lösning på ett problem, så är det jättebra. 

Drömmen är att visa andra att en arbetstidsförkortning är möjlig att genomföra även inom vården, säger Mahmoud Almohtasib. I första skedet i andra verksamheter inom Region Sörmland, och i andra skedet i hela landet. 

– Om jag kan inspirera åtminstone i primärvården i Region Sörmland kommer jag att känna mig lycklig. 

Han tror att kortare arbetsdagar kan vara en del av lösningen på bemanningsproblemen som många regioner har i dag.

– Man säger att det blir för dyrt att ha kortare arbetstid. Det är fel, säger jag. I Region Sörmland, till exempel, har man höga kostnader för hyrpersonal som man vill bli av med. Men vad har vi för alternativ? Om vi inte ska ha hyrpersonal och vi har brist på personal, vad ska vi göra? Sex timmars arbetsdag gör oss till mer attraktiva arbetsgivare. Då kommer vi att få den kompetens vi behöver och behöver inte betala för hyrpersonal. 

 

Forskning om arbetstidsförkortning

Det finns lite forskning gjord kring effekterna av förkortad arbetstid. År 2007 gjorde dåvarande Arbetslivsinstitutet en studie som involverade 800 personer, främst inom offentlig sektor, där hälften arbetade 6-timmarsdagar och hälften fortsatte med 8-timmars­dagar. Efter 18 månader upplevde den första gruppen ett större välbefinnande med mindre stress och trötthet. Studien visade dock ingen förbättring av rent fysiologiska mått, som minskat blodtryck eller färre sjukskrivningar. Runt om i världen pågår en rad försök med förkortad arbetstid, initierade av organisationen Four Day Week. I höst startar en svensk sådan forskningsstudie, som leds av Lena Lid-Falkman, lektor vid Karlstads universitet, och Handels­högskolan.

Källa: Arbetsliv, Svt.se, Karlstads universitet