Sedan början av året har Kongo-Kinshasa, vars officiella namn är Demokratiska republiken Kongo, varit extra utsatt av utbrott av mpox med mer än 14 000 rapporterade fall och 511 döda, uppger WHO. Landet har lidit av sjukdomen i decennier, men årets första sex månader har fler fall än hela förra året. Därtill har 50 fall och fler misstänkta därtill, rapporterats från fyra grannländer de senaste månaderna.

Det finns två huvudsakliga varianter av mpox som ligger bakom ett par olika utbrott: den centralafrikanska clade 1 som mest märkts i Kongo-Kinshasa, och den västafrikanska clade 2 som gett upphov till det internationella utbrott sedan 2022 som också påverkat Sverige.

Undervarianten clade 1b, som på senare tid plågat Kongo-Kinshasa, orsakar allvarligare sjukdom än clade 2. Den nya varianten har bekräftats i Kenya, Rwanda och Uganda, medan man ännu inväntar provsvar från Burundi.

Med anledningen av spridningen utanför Kongo-Kinshasa, har WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus sammankallat en kommitté för att råda organisationen om att eventuellt utlysa ett internationellt hälsonödläge, skriver han på X (tidigare Twitter). Det är den allvarligaste varningen som WHO kan gå ut med och innebär att organisationen kan utfärda tillfälliga rekommendationer.

I USA uppgav tidigare i veckan Centers for Disease Control and Prevention (CDC), den amerikanske folkhälsomyndigheten, för nyhetskanalen NBC News att man förberedde uppdaterad information till läkare. Sedan dess har CDC publicerat en analys av läget på sin webbplats. Där framgår att risken för USA:s del kan anses liten, men att läget kan ändras vartefter mer information framkommer eller om sjukdomen sprids utanför östra och centrala Afrika.

– Den stora risken för att vi skulle få en smitta utanför den afrikanska kontinenten, är om utbrottet tillåts fortsätta växa, om man inte får fram det stöd och den hjälp som behövs för diagnostik, med sjukvårdsbehandling, och vaccinationsinsatser för att bromsa upp smittspridningen, säger Erik Sturegård, biträdande statsepidemiolog, till Läkartidningen.

Tidigare i år rapporterades flera fall av mpox (clade 2) till den svenska Folkhälsomyndigheten. Då sa statsepidemiolog Magnus Gisslén att vården borde vara uppmärksam på mpox och att personer med hög risk skulle vidta åtgärder för att minska smittrisken. Han påminde om att vaccin gav väsentligt, men inte fullständigt, skydd.

Totalt rapporterades 27 fall i Sverige, majoriteten i Stockholm, under vårens svenska utbrott. Fallen rörde vuxna män som smittats i Sverige, där majoriteten var ovaccinerade. I slutet av juni ansåg Folkhälsomyndigheten dock utbrottet vara över för Sveriges del.

Nu finns kanske anledning för Sverige att hålla ett extra öga på clade 1b, men Folkhälsomyndigheten har följt utvecklingen sedan i fjol.

– Vi har bevakat det här utbrottet sedan det fick internationell uppmärksamhet 2023, för det är det största utbrottet av clade 1, som vi känner till någonsin. Och eftersom det har vuxit så pass mycket och orsakat så många dödsfall, är det ju så klart en oroväckande utveckling för framförallt Demokratiska republiken Kongo och grannländer där vi börjar se en viss smittspridning, säger Erik Sturegård.

Läs även:
Utbrott av mpox i Stockholm

Mpox

Typiska symtom på mpox är blåsor eller sår som kan sitta var som helst på kroppen, men oftast sitter de på händer och fötter, ansikte, i och runt munnen, könsorganen och analöppningen. Tiden från att man blir smittad till att man blir sjuk (inkubationstiden) är vanligtvis 6–13 dagar.

Mpox smittar framför allt vid nära fysisk kontakt med en person som är infekterad. Fysiska kontakter, som sexuella kontakter eller andra nära hudkontakter med en smittsam person som har blåsor, utgör en särskilt hög risk. Att undvika nära hudkontakter, särskilt nya sexuella kontakter, vid symtom på mpox minskar risken för att smitta andra.

Sjukdomen kan orsaka mycket smärta och obehag, men läker i regel ut av sig självt inom två till fyra veckor. Det förekommer att personer med mpox behöver läggas in på sjukhus. I sällsynta fall kan sjukdomen leda till komplikationer, och i undantagsfall orsaka dödsfall.

Källa: Folkhälsomyndigheten