Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är fortfarande alldeles för långa i många regioner och behöver åtgärdas. Det menade socialminister Jakob Forssmed nyligen i en debattartikel i Läkartidningen.
En del i det arbetet finns i överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och regioner, SKR, om ökad tillgänglighet i vården 2024, som tecknades i slutet av förra året. Där finns öronmärkta medel till regionernas barn- och ungdomspsykiatri med syfte att just korta köerna. Sammanlagt har regeringen satt av 530 miljoner kronor till ändamålet, varav 450 miljoner att delas ut till regionerna under årets första elva månader. För att regionerna ska få ta del av sin pott, som beräknas på invånarantal i åldrarna 0-18 år, ställs dock en rad prestationskrav.
För att få ut maximalt, hela potten, behöver regionen kunna visa att 75 procent av de genomförda besöken, utredningarna eller behandlingarna har skett inom 30 dagar. Och om regionen har fler än 20 personer i kö måste man även uppfylla kravet om att minst 75 procent av de köande väntat maximalt 30 dagar.
Ett annat alternativ är att visa upp en förbättring av kötiderna med minst 10 procentenheter mot samma månad förra året. Regioner som gjort mindre förbättringar har möjlighet att få en lägre andel av pengarna.
Nu sker utbetalningen för årets första sex månader. Maximalt hade landets regioner sammanlagt kunnat få runt 245 miljoner kronor. Summan som betalas ut är i stället knappt 142 miljoner kronor, vilket bara motsvarar knappt 60 procent.
I genomsnitt får regionerna ungefär 57 procent av sitt maxbelopp utbetalt.
Bara två regioner, Region Dalarna och Region Gotland, klarar att uppfylla hela prestationskravet och får hela det belopp de har rätt till.
I Region Gotland får i dag 100 procent av de sökande till BUP hjälp inom 30 dagar, en siffra som varit mer eller mindre konstant de senaste åren.
– Vi har legat bra till under många år när det gäller tillgänglighet till Bup. Jag vet att vi till exempel under flera år varit den enda region som klarat vårdgarantin till Bup, säger Filip Reinhag (S), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnd, till Läkartidningen.
Bakgrunden är ett långsiktigt arbete där barn- och ungdomspsykologin har prioriterats, säger han och nämner som exempel regionens arbete med tvärprofessionella team.
– Vi har länge arbetat med team på ett sätt som jag är stolt över, där vi har fler professioner än många andra regioner. Det har gjort att vi klarar att ta emot fler patienter.
Filip Reinhag tror också att Region Gotlands arbete med första linjen inom psykisk ohälsa har gett utslag på pub-köerna.
– Vi såg att det fanns ett behov. Vi såg att det fanns ohanterad ohälsa hos barn och ungdomar där familjer inte kände att Bup var rätt instans att vända sig till. Det har varit en lyckad satsning, ett sätt att låta Bup fokusera på det de är bäst på.
Lägst andel av sitt potentiella maxbelopp fick Region Västmanland. Regionens utbetalning i augusti var på drygt 600 000 kronor, vilket motsvarar 10 procent av den potentiella maxsumman. Stephanie Bruksgård (M) är regionråd med ansvar för psykiatrin i Region Västmanland.
– Vi kan konstatera att verksamheten hade en jättetuff start på året. Hälso- och sjukvårdsnämnden var riktigt orolig över att man inte fick produktionen att fungera, samtidigt som vi har ett stort inflöde av barn och unga som inte mår bra i regionen, säger hon till Läkartidningen.
Stephanie Bruksgård säger dock att situationen förbättrats efter att nämnden efterfrågat åtgärder.
– Det har hänt mycket. Vi har börjat arbeta annorlunda på flera sätt, bland annat med telefontider. När man fått en remiss blir man tidigt uppringd för en första bedömning. Vi har också mellanvårdsteam som åker hem till patienter som pendlar mellan öppen- och slutenvård. De mår bättre om de får vård hemma.
Exakt hur väntetiderna till Bup påverkats av de nya arbetssätten ska presenteras för hälso- sjukvårdsnämnden i nästa vecka.
– Men vi har sett att det har hänt saker, säger Stephanie Bruksgård.
Nästa utbetalning av medel sker i december. De regioner som inte fick sin fulla prestationspott vid detta tillfälle får då en ny chans, eftersom de medel som inte betalades ut nu samlas i en bonuspott.
Läs mer:
Ny rapport: Barnombudsmannen vill se remisskrav till Bup i hela landet
Behoven av BUP ökar i landet
Långa köer till BUP i Stockholm
Stor politisk enighet om behovet av ökade BUP-satsningar
SKR-rapport: Växande köer till BUP trots ökad kapacitet i alla regioner
Så mycket fick regionerna för jan-juni 2024, i kronor och andel av potentiell maxsumma
Region Dalarna: 6 450 984, 100 procent
Region Gotland: 1 263 186, 100 procent
Region Gävleborg: 5 780 264, 92 procent
Region Skåne: 27 314 970, 81 procent
Region Blekinge: 2 539 706, 72 procent
Region Västernorrland: 3 411 751, 64 procent
Region Kronoberg: 2 855 948, 58 procent
Västra Götalandsregionen: 23 841 069, 58 procent
Region Jönköping: 5 091 903, 57 procent
Region Kalmar: 3 021 920, 56 procent
Region Jämtland Härjedalen: 1 612 104, 54 procent
Region Stockholm: 31 711 280, 54 procent
Region Uppsala: 5 092 757, 54 procent
Region Västerbotten: 3 172 556, 51 procent
Region Värmland: 2 897 497, 47 procent
Region Östergötland: 4 979 915, 46 procent
Region Örebro: 2 979 473, 42 procent
Region Sörmland: 2 922 635, 40 procent
Region Halland: 3 107 896, 38 procent
Region Norrbotten: 1 071 090, 21 procent
Region Västmanland: 640 631, 10 procent
Källa: Regeringskansliet