Boel Adler, som till vardags arbetar som röntgenläkare på Falu lasarett, har engagerat sig för att hjälpa Ukraina sedan kriget bröt ut. Engagemanget för att hjälpa människor i nöd kom plötsligt.
– Det var nytt för mig. Jag tyckte att kriget kom för nära, det var så obehagligt med krig i Europa. Så här i efterhand önskar jag att jag hade engagerat mig för sådana här saker tidigare, men bättre sent än aldrig.
Bättre sent än aldrig. Så ser hon också på den politiska process som ledde fram till att regionstyrelsen till slut, i september, godkände att sjukvårdsmateriel i regionen kunde tas tillvara och doneras till Ukraina i stället för att kastas, vilket P4 Dalarna rapporterat om.
– Politikerna har hela tiden varit positiva, men har det har varit en lång process formellt sett. Jag skickade en skrivelse redan i höstas.
Och nu har avdelningar på Falu lasarett och övrig vård och omsorg »Ukrainalådor« där överblivet materiel samlas ihop. När lådorna är fulla kommer Boel Adler och hämtar dem.
– Det blir ganska stora volymer. Det är mycket produkter för omläggning, sterila handskar, sprutor, inkontinensskydd, stomipåsar med tillbehör, provtagning-kit och sådana saker. Det som grejerna har gemensamt är att de saknar ekonomiskt värde och att de annars skulle kasseras.
Senare i höst kommer Boel Adler att köra ner sjukvårdsprodukter till förband vid Ukrainas östra front, i Kramatorsk. Det har hon gjort förut, vilket Falu-Kuriren uppmärksammat. Då åkte hon med kläder och skor som hon själv samlat ihop och medicinskt materiel som hon köpt in, eftersom regionen då inte kunde bistå med förbrukningsmateriel.
– Jag kommer inte kunna köra ner allt på egen hand så jag samarbetar med Swedish Rescuers och Blågula bilen som är organisationer som renoverar gamla bilar till räddningsfordon och ambulanser. De kan få med sig stora mängder sjukvårdsmateriel och har bra lokala kontakter. Och jag åker i en bil som också ska doneras.
Hur balanserar du allt detta med jobbet?
– Jag jobbar 75 procent och så får jag ta ledigt. Det är lite mycket ibland, men jag är så lyckligt lottad så jag tänker att det inte är synd om mig. Om alla ukrainare orkar kämpa vidare får jag orka det också. Min familj tycker inte att det är så roligt att jag åker i väg såklart, men det är mycket lugnare i Ukraina än vad man tror.
Hur länge insamlingen av sjukvårdsprodukter pågår beror på konflikten, berättar Boel Adler. Själv kommer hon att fortsätta så länge behov finns.
– Och på sikt, när inte Ukraina behöver materiel, hoppas jag att sjukvården kan bli bättre på att minimera svinn.
Fler än Boel Adler tycker att regionerna borde jobba hårdare på att donera varor som ändå ska slängas. Sjukhusläkaren rapporterade i våras om Patrik Hallmén som lämnade sitt arbete i Region Örebro län för att han ansåg att regionen gjorde för lite för att hjälpa Ukraina.
Region Dalarna är emellertid inte ensam om att donera sjukvårdsmateriel till Ukraina. Region Blekinge skänker också överbliven utrustning som annars skulle ha kasserats efter ett beslut från regionstyrelsen förra våren. Region Skåne donerade två ambulanser i juni. Leveranser sker även i större skala genom Socialstyrelsen som i maj meddelade att en sjunde leverans hälso- och sjukvårdsutrustning nått Ukraina till ett värde av 14 miljoner kronor.
Läs även:
Läkare får varning för att ha planerat hjälpresa till Ukraina på arbetstid
KS-läkare ordnar hjälpsändningar med sjukvårdsmateriel till Ukraina
