Efter det omfattande fryshaveri på Karolinska institutet (KI) i Flemingsberg under julhelgen 2023, uppskattades att tiotusentals prover förlorats. En intern rapport pekade på en kedja av brister som ledde till den förödande händelse, där temperaturen steg i 16 av 19 kryotankar i den så kallade Neobyggnaden.
Kammarkollegiet, den förvaltningsmyndighet som tillhandahåller bland annat ekonomisk service på det statliga området, beslutade i somras att inte betala ut någon ersättning till KI för skadorna efter haveriet. Orsaken är att säkerhetsföreskriften som stått i KI:s verksamhetsförsäkring hos Kammarkollegiet »i väsentliga delar inte har bedömts varit uppfylld«, skriver Kammarkollegiet i beslutet som Läkartidningen tagit del av.
Detta ska dock förändras, uppger professor Matti Sällberg, dekan för KI Syd och talesperson för KI:s interna utredning av händelsen.
– Vi arbetar nu med att lära av det som hände och bygga upp en långsiktigt stabil struktur kring frysanläggningar och andra gemensamma kritiska forskningsfaciliteter vid KI, säger han till Läkemedelsvärlden.
Den interna utredning som Läkartidningen berättade om i våras pekade på en rad brister. Där uppgavs bland annat otydligheter i uppdrag, mandat, kommunikation och informationsdelning. Den externa utredning som kom i augusti var inne på samma spår. Där beskrivs bland annat att verksamheten saknar en tydlig ansvarskedja, saknar kvalitetssystem och inte uppfyller legala krav på dokumentation.
Matti Sällberg säger till Läkemedelsvärlden att KI jobbar med ett helhetsgrepp kring forskningsfaciliteter, såsom mer stabil driftsstruktur, central koll på var prover finns och dygnet runt-jour. Driften ska inte behöva vara beroende av insatser från forskarna själva, utan en extern tjänst kan köpas in.
Det kan innebära en kostnadsökning, men det är bättre än framtida haverier. Och »kvalitet kostar«, som Matti Sällberg uttrycker det.
Läs även:
Intern utredning: En rad brister orsakade fryshaveriet på KI
Det här är det värsta jag har varit med om som klinisk forskare
