»Med den här budgeten så bygger vi Sverige både rikare och tryggare«, förklarade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när budgeten presenterades på torsdagen.

Budgeten innehåller satsningar på drygt 60 miljarder kronor. Stora delar av reformutrymmet läggs på skattesänkningar och försvaret.

Regeringen har tidigare presenterat flera satsningar för hälso- och sjukvården under nästa år, bland annat två miljarder kronor i sektorsbidrag (mindre än 2024), drygt en miljard kronor för ett utökat antal vårdplatser och en särskild satsning på precisionshälsa, 150 miljoner kronor till en nationell vårdförmedling, samt en satsning på psykisk hälsa och suicidprevention. Under 2025 införs också en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården.

Läkarförbundets ordförande, Sofia Rydgren Stale, konstaterar i ett pressmeddelande att vården totalt sett får mindre pengar nästa år, trots de tidigare aviserade miljardsatsningarna. 

»Det är bra att regeringen prioriterar vårdplatsbristen och regionernas bristande kompetensförsörjning. Men så länge regionerna inte möter upp med egna satsningar kommer vi inte se några större förändringar. Jag är därför mycket tveksam till att satsningen kommer att leda till fler vårdplatser nästa år«, skriver hon.

Sofia Rydgren Stale tycker också att staten borde ta ett mer långsiktigt ansvar för styrningen och finansieringen av vården i stället för tillfälliga budgetsatsningar.

»Det är inte rimligt att tillgången till sjukvård ska variera med konjunkturläget och var någonstans i landet man bor. Sjukvården behöver stabilare och mer långsiktiga förutsättningar än vad den har i dag«, skriver hon.

Sjukhusläkarföreningens ordförande Elin Karlsson skriver i ett mejl till Läkartidningen av hon välkomnar regeringens satsningar för att korta vårdköerna och en nationell vårdförmedling.

»Sjukhusläkarna ser regeringens nationella satsningar på insatser för att korta köer och satsningar på en nationell vårdförmedling så att patienter oavsett bostadsort kan få vård i tid som positivt.«

Hon är dock orolig över de minskade anslagen.

»Det är oroande att vården totalt sett får mindre pengar nästa år. Det viktigaste är dock att pengarna som satsas nationellt används till sjukvård, med krav på resultat.« 

Även hon önskar sig en ökad nationell styrning för sjukvården framöver.

»Det behövs en långsiktig och nationell planering för vården i hela landet, och skarpa krav från regeringen till regionerna att säkerställa att sjukvårdens viktigaste uppdrag är just sjukvård.«

Även SFAM:s ordförande Magnus Isacson är besviken på att hälso- och sjukvården inte får ytterligare medel. 

– Det verkar ju tyvärr inte vara några egentliga satsningar på primärvården, säger han till Läkartidningen.

Magnus Isacson är också trött på diskussionen om ansvarsfördelningen när det läggs fram satsningar i hälso- och sjukvården. 

– Regionerna säger att staten borde satsa mer. Staten säger att sjukvården är regionernas ansvar. Jag upplever det som att alla slår ifrån sig, säger han.

Läs även:
Regeringen skjuter till tre miljarder kronor till hälso- och sjukvården
Signerat: Staten och regionerna måste börja dra åt samma håll
Regeringen vill se nya satsningar mot psykisk ohälsa: »En Bup-miljard«