Mellan år 2012 och 2016 satsade regeringen och de dåvarande landstingen årligen 320 miljoner kronor på de nationella kvalitetsregistren, skriver 7 företrädare för olika kvalitetsregister i en debattartikel i DN. Bakgrunden var att en utredning kommit fram till att en sådan satsning skulle göra vården både bättre och mer effektiv, samtidigt som miljoner kronor skulle sparas in varje år.
Men de senaste åren har pengaflödet stegvis avtagit, vilket fått till följd att flera register har lagts ner. En dyster utveckling, menar företrädarna, och radar upp flera exempel på registrens betydelse. Bland annat har data från ledprotesregistret lett till att sämre ledprotestyper fasats ut och att andelen patienter som behöver en förnyad operation inom en tjugoårsperiod har minskat från 20 till 5 procent. Alla exempel visar att de medicinska och ekonomiska vinsterna med registren är ovärderliga och »med marginal« överstiger kostnaden för att driva dem, menar företrädarna.
Nu kräver de ekonomiska tillskott för att »vända den pågående utarmningen« av registren och för att kunna starta nya. »Om våra politiker menar allvar med att använda samhällsresurserna effektivt och jämlikt så kan en satsning på kvalitetsregistren inte vänta«, avslutar skribenterna debattinlägget.
Läs också:
Socialstyrelsen: Det är för sårbart med enbart kvalitetsregister
