Rapporten tittar på strukturförändringar i Danmark, Norge och Finland. De tre länderna har gjort liknande förändringar med mer centralt statligt ansvar, som bland annat finansiering, styrning och planering.

På flera av de områden som reformerna i grannländerna var tänkta att förbättra, har utvecklingen också varit positiv, även om det fortfarande finns brister.

Men det är svårt att med säkerhet säga hur mycket av den positiva utvecklingen som beror just på reformerna, enligt rapporten. Bland annat har så kallade »megatrender« påverkat förutsättningarna för alla ländernas hälso- och sjukvårdssystem på ett liknande sätt.

– Generella trender som demografi och medicinsk och teknisk utveckling i vården ger en likartad utveckling i alla tre länderna, oavsett vilket hälso- och sjukvårdssystem man har, säger Kerstin Gunnarsson, utredare på Vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande.

Hon fortsätter:

– Reformerna har också följts av andra mindre reformer och justeringar av styrningen. Dessutom är det svårt att följa effekterna eftersom länderna inte har preciserat målen eller omsatt dem i konkreta insatser.

På vissa områden saknas också nationella uppföljningar. Och i Finland är reformen för ny för att dra några långtgående slutsatser.

Vård- och omsorgsanalys studie pekar dock på  att tillgängligheten blivit »klart bättre« i Norge och Danmark efter reformerna, och att produktiviteten förbättrats. Utvecklingen för vissa kvalitetsindikatorer, som överlevnad i olika sjukdomar och undvikbar sjukvårdsrelaterad dödlighet, har blivit bättre. Däremot saknas underlag för att bedöma om vården blivit mer jämlik.

Så är en centraliserad struktur och mer nationellt beslutsfattande bättre? Ja, tycker myndigheten, om man också tittar på de tidigare rapporterna som Vård- och omsorgsanalys har gjort på området. Centralisering kan öka förmågan att hantera utmaningar i framtiden som digitalisering och en koncentration av specialiserad vård.

Men reformerna löser inte alla problem, och det gäller att ha rimliga förväntningar, menar myndigheten, som vill se klarhet i vad man vill uppnå med framtida reformer. Lärdomar från grannländerna visar på vikten att vara tydlig med tre frågeställningar.

  • Vilka problem ska reformen lösa och vilka för- och nackdelar finns det med olika alternativ för hälso- och sjukvårdens struktur och ansvarsförhållanden?
  • Vilka konkreta mål finns för reformen och vilka mekanismer i den ska bidra till måluppfyllelse?
  • Hur ska reformen följas upp och utvärderas för att anpassa styrningen om det behövs?

Hela rapporten finns på Vård- och omsorgsanalys webbplats.

Läs även:
Vårdanalys: Så har reformerna inom sjukvården påverkat tillgängligheten (2014)