Huddinges nya akut välkomnas – men facket ser missade chanser

– Framför allt så är det väl storleken och att i den gamla akuten går det inte att vara flexibel, svarar Sara Schultz, sjuksköterska och verksamhetschef för omvårdnadsområdet på akuten, på frågan vad den främsta betydelsen av den nya akuten är.

– Man byggde den gamla akuten med ett visst sätt att se på vården av patienter där de skulle stängas in på ett rum, men man hade egentligen ingen uppsikt. I dag har vi ju ett helt annat sätt att se på patienter, fortsätter hon och tillägger att det kändes som att det var Huddinges tur nu att få nya lokaler.

Den gamla akuten har varit i gång i närmare 40 år och är underdimensionerad mot dagens uppdrag. Nu kommer den att byggas om för barn- och närakut.

Susanne Axling, specialistläkare i akutmedicin och medicinskt områdesansvarig på akuten, påpekar till exempel att man inte får in sängar på rummen i den gamla vuxenakuten.

– Vi har en situation där vi nästintill alltid har övernattande patienter, ofta gamla människor, som ligger på hårda britsar. Även om det inte ska vara så på en akutmottagning, så är det så, och då måste vi kunna göra det bästa, säger hon.

Den 17 september klockan 08.00 tas den nya akuten på Karolinska universitetssjukhuset i bruk. Den kommer att ha bättre dimensionerade rum, mer än dubbelt så många övervakningsplatser som i dag, fyra akutrum och fyra isoleringsrum. I dag har Huddingeakuten omkring 50 000 patienter per år, även om det historiskt varit mer. Den nya akuten ska klara 70 000.

– Alla rum har en möjlighet till uppkoppling nu. Det var ju något vi märkte under covid, att vi var tvungna att kunna stänga dörren om dem. De kunde ju bli jättedåliga på ett rum långt bort någonstans där ingen hade en aning, säger Susanne Axling.

Sedan den gamla akuten byggdes, har verksamheten ändrat utseende och exempelvis blivit akutläkarledd och linjelös, vilket inte är vanligt i Stockholm. Vid behovsanalysen var flexibilitet en stor faktor, berättar Sara Schultz. Lokalerna ska passa dagens behov, men också anpassas i framtiden.

– Med nya lokaler har vi också kunnat jobba ut nya arbetssätt, säger Susanne Axling och fortsätter:

– Eftersom det är linjelöst och akutläkarnas primäruppgift är att ta hand om och stabilisera de svårast sjuka, har vi en modul som ska vara vigd till de svårast sjuka, patienter som tidigare varit utspridda överallt. Men nu har vi dem på ett ställe där vi också kan bemanna med högre kompetens.

Ett krav inför bygget av den nya akuten har varit närhet till intensivvård, röntgen och operation. Men där hade läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset önskat en annan lösning.

– Det är jättebra att vi får en ny akut för det behövs ju verkligen. Den gamla är sliten och på många sätt inte funktionell längre, säger Jacob Wilton, internmedicinare på Tema akut och reparativ medicin vid akuten i Huddinge, och styrelseledamot i Karolinska universitetssjukhusets läkarförening.

Han fortsätter:

– Men samtidigt så är den nya akuten inte optimal. Nu blir det två ambulansintag, ganska långa transporter till röntgen, Iva och operation. Det är flera funktioner som kommer att fungera sämre än tidigare.

Det nya ambulansintaget är inte tillräckligt stort att vara ensamt, så det gamla kommer också att vara kvar för de lägre prioriteringarna. Men det innebär också transportsträckor.

Jacob Wilton påpekar också att avståndet till röntgen blir längre än vad det var förr, med den gamla röntgenavdelningen, även om det på senare tid har varit ytterligare lite längre sedan röntgen flyttat till det så kallade O-huset.

Läkarföreningen föreslog att en ny akut skulle få ett eget nytt hus, på baksidan av just O-huset, för bättre funktionalitet.

– Förslaget att bygga nytt skulle ju förstås bli dyrare. Men vi tänker att en akutmottagning kommer att finnas kvar kanske 40–50 år. Så vi tycker att det var synd att man inte gjorde det.

Sara Schultz och Susanne Axling är tveksamma till hur realistiskt ett nytt hus hade varit, givet ekonomiska förutsättningar.

– Hade vi kunnat strunta i ekonomin, då hade vi kunnat byggt någonting där vi verkligen känt »det här är jättebra«. Nu är vi ju i befintliga lokaler och har fått anpassa oss efter det och gjort så gott vi har kunnat, säger Sara Schultz.

En sak som kanske alla kan skriva under på är ett lyft för arbetsmiljön.

– Ljudnivån inne på gamla akuten är ju galen, säger Sara Schultz.

– Ja, det kan omöjligen bli så dåligt som i dag, säger Susanne Axling och skrattar.

– Jag tror inte många som skulle acceptera och jobba i en sådan miljö egentligen, men vi är så vana vid det. Det kommer att bli stor skillnad.

Läs även:
Akutläkare vinner mark – men leder få mottagningar
Akutläkare och kirurger krokar arm för bättre samarbete
»Det här är ingen vanlig akutmottagning«