Sedan i januari finns ett regiongemensamt avtal, med samma prissättning för olika bemanningstjänster i vården, för att göra det mindre attraktivt att vara hyrpersonal – och mer attraktivt att ta en fast anställning. Det är en av flera metoder som regionerna använt sig av för att minska sitt hyrberoende, och på många håll verkar nu ansträngningarna ha gett effekt.

Region Skåne, som införde ett hyrstopp för sjuksköterskor i början av året, har lyckats få ett stort antal sjuksköterskor att ta fasta tjänster.

– Vi har återrekryterat ungefär 400 sjuksköterskor, vilket var mycket mer än vad vi hade förväntat oss, säger HR-direktör Johanna Holmberg till P4 Malmöhus.

Dock saknas fortfarande specialistsjuksköterskor inom exempelvis anestesi och operation, men Johanna Holmberg säger att man måste våga riva av plåstret och vara modig. Samma resa väntar även hyrläkarna framöver. Det finns en plan för hur hyrläkarna ska fasas ut, men den ska först processas såväl internt som med facken, uppger radion.

Region Västmanland rapporterar också om minskade kostnader för hyrpersonal. Under perioden januari till augusti sjönk kostnaderna med 98 miljoner jämfört med samma period förra året.

– Jag är nöjd över att hälso- och sjukvårdsförvaltningen snart nått det mål vi har om att kostnaden för hyrpersonal ska stå för max 2 procent av den totala personalkostnaden. Nu siktar vi mot nästa delmål som är 1,5 procent under 2025, för att på sikt inte behöva ha någon inhyrd personal alls, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Lars Almroth i ett pressmeddelande.

Snäppet längre norrut, i Region Gävleborg, har antalet allmänna hyrsjuksköterskor i regionens verksamheter halverats jämfört med förra årets sista kvartal. Samtidigt har 46 personer valt att gå från en bemanningstjänst till en fast.

– Att många nu väljer att ta fast anställning är ett kvitto på att vi lyckats med att satsa på våra egna medarbetare och deras arbetsmiljö. Det är en mycket positiv utveckling, säger personalutskottets ordförande Lena Emanuelsson (SD) i ett uttalande.

Men även om kostnaderna för hyrpersonal har sjunkit, från 13,8 procent av regionens totala personalkostnader i slutet av 2023 till 9,1 procent efter andra kvartalet i år, återstår en bra bit till målet. Planen är att högst 2 procent av de totala personalkostnaderna ska röra hyrpersonal i slutet av nästa år.

I Region Västernorrland var kostnaden för inhyrd personal i förhållande till den egna personalkostnaden rekordhöga 18,3 procent förra året. Även här har flera anställda tagit fasta tjänster under året.

– ­Målet kring hyrkostnad i förhållande till kostnad för egen personal är att komma ned till 15 procent under året, vilket vi verkar ha goda möjligheter att uppnå, sa hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Strandberg i ett pressmeddelande i början av månaden.

Samtidigt finns det förstås en baksida av myntet. Regionen har färre vårdplatser än vanligt i höst och verksamheter kan behöva slås ihop om man inte får in mer personal, rapporterade P4 Västernorrland i augusti.

– Vi visste att det skulle bli tufft när vi satte hårt mot hårt när det gäller hyrpersonalen, sa hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Elina Backlund Arab (S) till radion i en tidigare intervju.

Hon står ändå fast vid att hyrpersonal inte ska kunna »välja och vraka« bland passen och överlåta åt den fasta personalen att hantera resten – och menar att åtstramningen måste fortgå.

– Alternativet är att det inte finns någon fast personal kvar alls.

Läs också:
En och en halv miljard mer till inhyrd personal under 2023 – minskning sista kvartalet