I debattartikeln, som undertecknats av åtta specialist- och överläkare på kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, larmar läkarna om en situation med väntetider upp till 13 veckor på operationstid för patienter med cancer eller misstänkt cancer.

»Hur ska man försvara detta för oroliga patienter och deras anhöriga? De som riskerar att cancern sprider sig i väntan på operation och kanske inte längre kan botas. Patienter som med rätta är uppgivna och rädda. Det finns riktlinjer för inom vilken tid canceroperationer bör utföras. Vi är just nu mycket långt ifrån att uppfylla dessa riktlinjer«, skriver de.

Problemet beror främst på brist på operationssjuksköterskor inom enheten Anopiva, som står för anestesi, operation och intensivvårdskliniken, vilket gör att man i dag har tillgång till ungefär 40 procent av det operationsutrymme man skulle behöva, menar läkarna.

Charlotte Ginstman, överläkare och medicinskt ledningsansvarig, är en av läkarna bakom debattartikeln. Hon säger till Läkartidningen att det är en långvarig frustration som ligger bakom att man valt att gå ut nu.

– Det här är något vi har levt med under lång tid och som efter sommaren dessutom försämrades ytterligare. Det gjorde att vi till slut kände att vi måste tala om hur det ligger till och få någon slags reaktion.

Charlotte Ginstman säger att man under lång tid försökt uppmärksamma situationen med de växande väntetiderna, men utan större resultat.

– Det här är ett problem som tog sin början under pandemin. Vår verksamhetschef, både nuvarande och tidigare, har försökt påtala problemet. Det är väldigt frustrerande att inte nå fram.

Eva-Lena Zetterlund, centrumchef för Sinnescentrum där Anopiva ingår, säger till tidningen Corren att hon förstår läkarnas uppgivenhet.

– Det här handlar om en av de absolut mest prioriterade frågorna just nu. Jag förstår den frustration och den etiska stress som tumörkirurgerna nu ger uttryck för. Vi har inte tillräcklig med operationskapacitet och anledningen är att vi har brist på personal med rätt kompetens. I det här fallet har vi brist på operationssjuksköterskor.

Hon säger också att arbete pågår för att komma till rätta med situationen.

– Alla operationsarenor i regionen arbetar aktivt med att rekrytera, att utbilda och att jobba med arbetsmiljöarbete och ändrade arbetssätt för att påverka arbetsvillkoren i verksamheten. Vi jobbar för att få ett flyt i den resurs som finns. De patienter som behöver resursen mest ska få den först. Det innebär i nuläget att vi behöver ta hjälp av andra regioner.