När personalen inom barn- och ungdomspsykiatrin i Region Gävleborg kom tillbaka efter sommarsemestrarna möttes de av ett flertal intyg om omvårdnadsbidrag som kommit på retur från Försäkringskassan. I samtliga fall krävdes kompletteringar, då alla hade vidimerats och signerats av en läkarkollega till de som hade utfärdat intygen.
Att läkarintyg ska undertecknas av den som utfärdat intyget framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och är i sig inget nytt.
– När det gäller intyg för barn skriver vi själva intyget i barnets journal och signerar det digitalt. Därefter printar vi ut det och signerar det en gång till, för hand, innan vi skickar in det, eftersom digitala signaturer inte syns på underskriften, säger Maarit Wirkkala, överläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Region Gävleborg.
I flera år har det dock varit praxis att vissa läkare kan få intygen vidimerade av en kollega. Det handlar ofta om stafettläkare eller visstidsanställda läkare, som kanske bara jobbar på mottagningen en vecka i månaden, alternativt digitala läkare som jobbar från annan ort.
– Eftersom många enheter har hyrläkare eller timanställda läkare som inte är på plats varje dag har dessa skrivit in intyget digitalt och sedan har en av kollegorna som är på plats fått signera utskriften i efterhand.
Men sedan i juni måste den utfärdande läkaren också vara samma läkare som undertecknar den utskrivna papperskopian. Ändringen beror på att en översyn visat att nuvarande hantering inte är förenlig med de juridiska kraven, skriver Ulrika Wahlberg, områdeschef på Försäkringskassan, till Läkartidningen. Är inte intyget signerat fysiskt av utfärdaren skickas intyget numera tillbaka till mottagningen och hela processen fördröjs.
Maarit Wirkkela och hennes kollegor förstod först inte varför ett antal intyg kom åter och fick själva göra efterforskningar för att förstå vad som gått snett.
– Den här förändringen berör ju nästan alla läkare som hanterar barn i någon omfattning, men informationen har inte varit särskilt tydlig.
I praktiken orsakar Försäkringskassans nya praxis bekymmer för både patienter och läkare, menar Maarit Wirkkela, som varnar för en »tsunami av refuserade intyg«.
– Det handlar inte direkt om någon livsnödvändig vård, men ekonomin hos familjer med funktionsnedsatta eller svårt sjuka barn påverkas ju om väntetiderna för att få ett intyg blir längre.
För ansökningar om omvårdnadsbidrag gäller normalt sett en tidsfrist på cirka två månader. Är inte intygen klara efter den tiden riskerar ärendet att läggas ned.
– Vi har sällan haft problem med tidsfristen innan. Men nu är det stor risk att tidsfristen löper ut om det är en hyrläkare som dikterar sitt intyg och vi måste vänta på att läkaren kommer tillbaka till mottagningen en månad senare, innan intyget kan skickas in.
Bland läkare är det de som jobbar på distans över videolänk som drabbas hårdast av förändringen, säger Maarit Wirkkela.
– Vi har en kollega i Bollnäs, som jobbar från hemmet i Uppsala. Det är tjugo mil däremellan. Hon kan inte gärna åka in till jobbet och skriva på fysiska papper, så hon får sluta skriva intyg. Det blir också skevt, eftersom hon är den som haft kontakten med patienten, gjort alla uppföljningar, alla digitala besök, haft hand om vårdplaner och så vidare. Nu får i stället en annan läkare sätta sig in i hela fallet, vilket tar tid. Den läkaren måste i sin tur kanske träffa patienten för att bilda sig en egen uppfattning. Det innebär ett läkarbesök i onödan och att köerna växer.
Men kan inte läkaren både skriva intyget digitalt och signera en pappersutskrift vid ett och samma tillfälle?
– Jo, men då behöver vi ändra på våra arbetssätt. Vi blev lite tagna på sängen av den här förändringen och har inte riktigt hunnit fundera över hur vi ska göra i stället.
Nu hoppas Maarit Wirkkela att informationen om Försäkringskassans nya hantering av läkarintyg når ut till fler. Det bästa vore om en teknisk lösning togs fram så att den digitala signaturen syns vid utskrift, säger hon.
Just nya tekniska lösningar är faktiskt på gång på flera fronter, meddelar Ulrika Walhberg på Försäkringskassan. I november i år lanseras elektroniskt överförda läkarutlåtanden för merkostnadsersättning för vuxna, med Region Stockholm som testpilot, och under nästa år ska det bli möjligt att överföra läkarutlåtanden för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn (motsvarande blankett 3220) elektroniskt.
– Det låter jättebra. Till dess har jag en förhoppning om att någon kanske kan dela med sig av fungerande arbetssätt, eller hjälpa oss att hitta juridiska kryphål. För sjukvården jobbar inte på det här viset, vårt arbetssätt är inte kompatibelt med författningstexterna, säger Maarit Wirkkela.
