Regeringen har tidigare skjutit till pengar till hälso- och sjukvården genom ett riktat sektorsbidrag för att klara ökade kostnader på grund av den höga inflationen. Nu sjunker inflationen, men det kommer att dröja innan regionerna återhämtat sig. Därför föreslår regeringen ett tillskott på ytterligare två miljarder kronor i sektorsbidrag för nästa år.

– De senaste årens höga inflation, i kombination med regionernas pensionsavtal, har lett till att regionernas ekonomiska situation har varit utmanande under 2024. Nu när inflationen har bekämpats ser vi en ljusning, men flera regioner har det fortfarande tufft, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett pressmeddelande.

Regeringen tillför också en miljard kronor för att skapa fler vårdplatser och korta vårdköerna. Medlen är prestationsbaserade. Det innebär att regionerna behöver visa resultat för att få ta del av dem. Tillsammans med tidigare beslutade satsningar för 2025 avsätts totalt 7,5 miljarder kronor på ökad vårdkapacitet, enligt regeringen.

– Att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten har varit den här regeringens prioritering från dag ett, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i pressmeddelandet.

Regeringen satsar även totalt 250 miljoner kronor under 2025 på att inrätta en nationell vårdförmedling. Denna ska hitta ledig vårdkapacitet och minska vårdköerna i olika delar av landet. Regeringen avsätter också 50 miljoner kronor 2025 och därefter 100 miljoner kronor årligen för införandet av precisionshälsa. 

Budgetförslagen är en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, är besvikna på regeringens budgetförslag. »SKR konstaterar att sektorsstatsbidragen till sjukvården i och med denna satsning minskar med cirka sju miljarder kronor mellan 2024 och 2025, med dagens besked inräknade. Detta beror i huvudsak på att de statsbidrag som regeringen tillskjutit för i år har varit ettåriga«, skriver de i ett pressmeddelande.

– Trots regeringens besked i dag går regionerna mot underskott också nästa år, säger Anna-Lena Hogerud, ordförande i SKR:s hälso- och sjukvårdsdelegation, enligt pressmeddelandet.

SKR tycker att regeringen borde ta ett större ekonomiskt ansvar för sjukvården. De tror inte heller att en ny nationell vårdförmedling kan öka vårdens kapacitet.