»Vi är utmanade – men det är roligt när det händer mycket«

E-hälsomyndigheten bildades 2014 och fyller alltså 10 år i år. Den kan kanske sägas ha stått i skuggan av andra myndigheter ett tag, men har bara blivit alltmer aktuell. Om inte förr, bekantade sig allmänheten med myndigheten 2021 när de så kallade covidbevisen kom, den handling som användes för bland annat utlandsresor under pandemin.

Mitt i den vevan tillträdde 2022 den nuvarande generaldirektören, Gunilla Nordlöf, som gick från motsvarande jobb på Tillväxtverket. Själv har hon en bakgrund i industriell ekonomi och teknik samt nationalekonomi och har bland annat jobbat på Ericsson innan hon kom till den offentliga sektorn. Därefter kan man notera flera chefsjobb på exempelvis Riksgälden, Finansdepartementet och Näringsdepartementet.

– Den här sektorn – hälsa, vård och omsorg – den är ju ny för mig. Men när jag fick möjlighet att ta det här jobbet tyckte jag att det lät väldigt intressant, så det var lätt att tacka ja, säger Gunilla Nordlöf.

Och hon har inte ångrat sig. Hon påpekar att det är en viktig sektor i samhället och att det händer mycket. Att tillämpa sina egna erfarenheter och kunskaper på ett sådant område tycker hon har känts inspirerande. 

Just att det händer mycket i e-hälso-världen är ingen överdrift. Hälften av Sveriges regioner håller på att byta journalsystem, Nationella läkemedelslistan är under införande, liksom det europeiska hälsodataområdet, och utredningar och samordning försöker bringa reda i den komplicerade infrastrukturen. 

Regeringsuppdragen har sköljt över E-hälsomyndigheten.

Hur är det att jobba med de här frågorna när utvecklingen är så intensiv? 

– Ja, just det. Hur ska vi navigera i allt det? frågar Gunilla Nordlöf retoriskt.

– Man kan ju säga att det viktiga, inte minst från vårt perspektiv på E-hälsomyndigheten, är en gemensam digital infrastruktur inom hälsa, vård och omsorg.

Vårddata ska vara tillgängliga mer eller mindre sömlöst i hela vårdkedjan, och även för forskningen. Gunilla Nordlöf lyfter fram att det är en kvalitetsfråga, inte bara för själva vården och forskningen, utan också för arbetsmiljön. Och det är en konkurrensfråga för att det ska vara attraktivt att utveckla och forska i Sverige. 

– Hälsodata ska vara tillgängliga när man behöver dem, oavsett om man är en läkare eller patient eller beslutsfattare eller forskare. Det är liksom den bärande idén med allt det här, och det är ju väldigt spännande och stimulerande att jobba med – det påverkar så många olika delar.

Bland regeringsuppdragen finns Nationella läkemedelslistan, som ska ge vården, apoteken och patienten samma bild av förskrivna och uthämtade läkemedel. Där finns också automatisk informationsöverföring till kvalitetsregister, utbyte av e-recept över landsgränserna och en infrastruktur för ett nationellt vårdsöksystem. Och 13 uppdrag till.

Hade du den här utvecklingen på känn när du kom hit för två år sedan?

– Jag förstod ju att det var mycket på gång – vi vet ju att det är mycket som behöver göras, och både den här och and-ra sektorer är inne i en digital transformation – så på det sättet är det ju inte överraskande. Men det är klart att det har blivit väldigt mycket, och på kort tid, säger Gunilla Nordlöf.

– Så vi är utmanade, men det är naturligtvis roligt när det händer mycket.

Myndigheten har vuxit under några perioder. En sådan var under pandemin, när covidbevisen skulle bli verklighet. Och nu, med alla uppdrag, har man också expanderat. I juni var man lite drygt 400 personer, att jämföra med knappt 340 för ett år sedan. Och 2019, före pandemin, var man 270. 

– Nu är vi inne i en tillväxtfas. Vi har 97 nya medarbetare som har börjat eller ska börja, bara i år.

Hon fortsätter:

– Det är kul att vara i den situationen, men det är också utmanande både för chefer och naturligtvis för de nya som kommer rakt in i en verksamhet som både växer och utvecklas internt och samtidigt har många olika uppdrag som ska levereras externt. Det är högt tryck, så kan man sammanfatta det.

Skulle du säga att du och myndigheten har gått från att vara lite av doldisar till att stå i centrum?

– Jag skulle nog säga att vi är mer kända än vi var för några år sedan. Det tror jag bland annat beror på att det är så många som engagerade i frågan om digital infrastruktur. 

Gunilla Nordlöf påminner om att det inte bara handlar om beslut och anpassning på riksplan. EHDS, det europeiska hälsodataområdet, håller också på att införas, och ska underlätta datautbyte mellan EU-länderna.

– Det innebär också breda samarbeten. Man behöver verkligen samlas och lösa frågor tillsammans, säger Gunilla Nordlöf.

Finns det utrymme för E-hälsomyndigheten, eller för dig själv som generaldirektör, att ha en vision i arbetet?

– Jo, men det gör det ju. Viktigast för oss är alltid att se vad som är regeringens ambition är på området. Det är vårt uppdrag att lösa de uppgifter och uppdrag vi får, men också att sätta oss in i och förstå frågorna, så att vi kan vara med och utveckla området och bidra till bra underlag för regeringen.

Apropå vision: nästa år är 2025 – som i »Vision e-hälsa 2025«. Det är ett mål staten och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) satte upp 2020: att Sverige 2025 ska vara »bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter«.

Hur går det med den ambitionen?

– Jag tycker att vi i allra högsta grad är på rätt väg. Vi har också ett bra samarbete mellan myndigheter, regioner och vårdgivare. Och det är för mig, och för oss, det allra viktigaste, säger Gunilla Nordlöf och fortsätter:

– Ett långsiktigt mål kan vara vägledande, men det är ju i själva arbetet och samarbetet som man faktiskt kan komma fram till lösningar som kan fungera också i verkligheten. 

Infrastrukturarbetet är en nyckel i mycket av utvecklingen, där man försöker få med alla, både offentliga och privata aktörer, liksom myndigheter. Är du övertygad om att ni kommer dit?

– Jag tror att vi kommer dit, delvis därför att det finns tydliga politiska mål. Det finns nu också en EU-förordning, europeiska hälsodataområdet, och den ställer krav på oss och alla andra medlemsländer, säger Gunilla Nordlöf.

– Men jag tror också att det kommer att behövas lagstiftning kring vilka data som faktiskt kan göras tillgänglig. 

En stor förändring i samhället, som också märks i medicinen, är den artificiella intelligensens intåg. För E-hälsomyndigheten märks AI i arbetet både internt – hur myndigheten själv kan använda AI – och i att se vilken roll AI kan få i de uppdrag man har på sitt bord. 

Var kan AI komma in som en komponent i klinik och forskning?

– Vi måste ju, precis som alla myndigheter, se på vilket sätt kan man använda AI i de egna processerna, säger Gunilla Nordlöf och påminner om att E-hälso-myndigheten bland annat har ett stati-stikansvar, ett typiskt område där AI använts på and-ra håll.

Det är en snabb utveckling – är det möjligt att hålla takten med den, eller måste man hela tiden springa efter?

– Jag tror att det är lite både och. Ibland får man springa. Sedan tror jag att man behöver testa nya saker i liten skala. Man får vara beredd på att ta till vara möjligheterna, om det kommer färdiga produkter. 

– Men patientsäkerheten kommer alltid först, avslutar Gunilla Nordlöf.