Det nya journalanteckningsverktyget har redan lanserats i 15 av Aleris omkring 100 enheter. Nu har det använts i ett par veckor.
– Det har hittills nått ortopediska, psykiatriska, ögonmedicinska och gastroentologiska kliniker. Vi ville ha en spridning för att se hur det funkar i olika typer av verksamheter.
Det nya journalanteckningsverktyget kommer från det svenska företaget Tandem Health, vars tjänster funnits på marknaden i omkring ett och ett halvt åt, vilket Läkartidningen också skrivit om. Det AI-baserade verktyget går ut på att läkarens samtal med patienten spelas in, varpå en komplett journalanteckning upprättas som läggs in i det befintliga journalsystemet.
För IT- och digitaliseringschefen Erik Wiklund är satsningen självklar.
– Det blir ett helt nytt sätt att arbeta och det gör att läkare kan vara 100 procent närvarande med sina patienter. En positiv bieffekt är ju att läkaren tvingas berätta mer vad som händer under ett möte, vad läkaren ser och bedömer.
Detta eftersom samtalet ligger till grund för journalanteckningen som sedan skapas i systemet, och som slutligen måste godkännas av läkaren som ställer diagnosen.
Ett tusental av Aleris totalt cirka 4 500 medarbetare kommer att få, eller har redan fått, ett eget inlogg till det webbaserade AI-verktyget. Priset för det nya verktyget är billigare för Aleris än det tidigare taligenkänningssystemet, som alltså avvecklas, uppger Erik Wiklund. De som får tillgång till verktyget är personal som sysslar med journalföring på ett eller annat sätt.
– Det gäller främst läkare men också sjukgymnaster, vissa sjuksköterskor som har patientmöten och så klart medicinska sekreterare.
När ni sparar tid i samband med journalföreningen, vad får det för effekter i verksamheten?
– Vi kommer att kunna effektivisera mycket. Vi ser potential att kunna träffa fler patienter så att vi kan beta av köer. Vissa administrativa arbetsuppgifter försvinner och den frigjorda tiden kan då ägnas åt andra värdeskapande uppgifter, som att utöka tillgängligheten i telefon och andra digitala patientkontakter.
Finns det en risk att läkare tvingas göra mer för att man hinner mer, och att det kan skapa stress?
– Nej, snarare tvärtom. Rätt använd bidrar AI till en ökad tillgänglighet och patientsäkerhet för både patienter och medarbetare. Det handlar ytterst om att förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare.
Hittills har införandet gått »väldigt bra« enligt Erik Wiklund, och målet är att samtliga 100 enheter runt om i Sverige ska vara igång med verktyget inom sex månader.
– Vi har faktiskt behövt bromsa lite för vi vill att det ska gå ordnat till och att alla lärs upp ordentligt.
Så läkarna tycker om det?
– Generellt är många väldigt nöjda och vi upplever att det varit en stor efterfrågan. Men visst har vi också stött på motstånd på vissa ställen, där man har ett inarbetat arbetssätt som man har svårt att förändra.
Att förväntas vara mer kommunikativ i patientmötet – för att verktyget ska få så mycket information som möjligt att basera anteckningen på – är en sådan sak som kan kännas annorlunda, menar Erik Wiklund.
– Det är klart att det kan vara en viss omställning att berätta mer i patientmötet.
Läs även:
AI hjälper läkare med journalen så att fokus läggs på patienten
Digitaliseringsrådet och SKR om AI: »Hur korrekt blir det?«
