Vaccin mot vattkoppor ges i Sverige i dag till medicinska riskgrupper i första hand, men på senare år har privat vaccination av små barn blivit allt vanligare. Framöver kan dock alla barn komma att vaccineras, om Folkhälsomyndigheten får sin vilja igenom.
Efter en långdragen utredning konstaterade myndigheten i våras att vattkoppsvaccinerna är säkra och samhällsekonomiskt effektiva, och att vattkoppor uppfyller kriterierna för nationellt vaccinationsprogram. Sedan dess har förslaget varit ute på remiss och synpunkter har inhämtats. Nu vänder sig Folkhälsomyndigheten till regeringen och föreslår att vaccination mot vattkoppor ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det skulle bland annat innebära att det blir gratis att vaccinera sig.
– Eftersom så många i Sverige smittas av vattkoppor kommer det här förslaget få stor påverkan. Att minska sjukdomsbördan i samhället är kostnadseffektivt, men ger också ett viktigt skydd till dem som själva inte kan vaccinera sig, till exempel på grund av nedsatt immunförsvar, säger Tina Crafoord, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten, i ett uttalande.
Om regeringen går med på myndighetens förslag förväntas cirkulationen av vattkoppsvirus i samhället att upphöra inom sex till åtta år, har Läkartidningen tidigare rapporterat. Men det kan gå snabbare. Vid ett införande rekommenderar myndigheten nämligen att en ikappvaccination genomförs bland äldre barn upp till 18 år, som inte haft vattkoppor. Om detta genomförs förväntar sig myndigheten att viruscirkulationen upphör redan inom två till tre år.
Läs också:
Folkhälsomyndigheten: Vaccinera alla svenska barn mot vattkoppor
Folkhälsomyndigheten: Utredning om vattkoppsvaccin »snart klar«
Vattkoppsviruset leder ofta till bältros senare i livet
Det är ett varicella zoster-virus som orsakar den akuta infektionssjukdomen vattkoppor och viruset vilar därefter latent i centrala, perifera och autonoma nervsystemet. I stort sett alla som växer upp i Sverige exponeras och utvecklar vattkoppor före 12 års ålder. Senare i livet kan viruset reaktiveras och orsaka bland annat infektionssjukdomen bältros. Risken för en enskild individ att utveckla bältros senare i livet är drygt 30 procent.
Källa: Folkhälsomyndigheten