Kartläggning: 1 000 läkare jobbade mer än 200 timmar övertid förra året

Klockan slår 17.00 och du kränger av dig bussarongen, säger »tack och hej« till kollegorna och går hem. Nej, så funkar det förstås inte för många läkare. I en arbetsmiljöenkät 2022 tillfrågades Läkarförbundets samtliga medlemmar hur mycket övertid de

jobbade. Svaret blev i snitt tre och en halv timmes övertid i veckan, ofta utan att all den tiden registrerades. Som jämförelse låg övertiden på arbetsmarknaden i stort på en timme i veckan i genomsnitt 2005–2019, enligt en rapport från SCB. Till viss del ligger förklaringen till läkarnas omfattande övertidsarbete i yrkets natur. Man kan helt enkelt inte lämna kniven i operationssåret och gå för dagen. Men samtidigt handlar det om ett systemfel, menar Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

– Svensk sjukvård bygger i många delar på övertidsarbete. Det finns en påtaglig sårbarhet i systemet, något som blev tydligt i samband med Vårdförbundets övertidsblockad i våras. Plötsligt ansågs det samhällsfarligt när vårdpersonalen inte längre arbetade övertid, säger hon.

Bilden av övertidsarbetet som ett utbrett problem bekräftas av Läkartidningens nya kartläggning. Trots att arbetstidslagen säger att man som mest får arbeta 200 timmar övertid per kalenderår jobbade 1 042 läkare mer än så förra året. Det visar den statistik över all arbetad tid utöver ordinarie arbetstid (ofta kallad ATL-tid) som Läkartidningen har begärt ut från regionerna. Att så pass många ligger över 200-timmarsgränsen kan möjligen delvis förklaras med att lagen tillåter ytterligare 150 timmars övertid om det finns särskilda skäl. Men vid 416 timmar sätter ett EU-direktiv definitivt stopp för ännu mer övertidsarbete. Ändå rapporterar 14 regioner att de har läkare som har jobbat mer än 416 timmar övertid förra året, utan att regionerna drabbats av några sanktioner. Övertidsarbetet är nämligen inte reglerat i kollektivavtal, vilket innebär att det är Arbetsmiljöverket som ansvarar för att kontrollera att reglerna följs.  

– Vi är helt i händerna på Arbetsmiljöverket, som har väldigt lite resurser och inte hinner med att utöva tillsyn, säger Läkarförbundets chefsjurist Jessica Berlin. 

Högst av alla ligger en kirurg i Region Västerbotten som har noterat 1 412 timmar utöver ordinarie arbetstid förra året. Det motsvarar åtta månaders extra heltidsarbete.

– Det är orimligt mycket. Jobbar man i den omfattningen får man aldrig någon återhämtning, och till slut kan det innebära en patientfara. Jag är själv kirurg, och jag skulle vara konstant trött om det var jag som jobbade på det viset, säger Jonas Holm, ordförande för Västerbottens läns läkarförening.

Han menar att arbetstempot i regionen har höjts rejält de senaste åren och att kompetensbristen har gjort att de specialister som finns att tillgå har fått jobba ännu mer. Samtidigt vill vissa läkare arbeta mycket. 

– Det finns en stor frivillighet i det här. Men det är inte fritt valt arbete att jobba ihjäl sig, för vi har en skyddslagstiftning att följa. Även om man vill jobba så att ögonen blöder är det chefens sak att se till att arbetet fördelas på alla på kliniken. Det är väl där som det har fallerat på många ställen i Västerbotten, säger han. 

När Läkartidningen vill få svar på hur regionen ser på sitt ansvar för att medarbetarna har en rimlig arbetsbörda bollas frågan runt mellan cheferna. Till slut landar den hos Magnus Hedström, områdeschef för länssjukvårdsområde 1 och 2.

– Vi som arbetsgivare har, tillsammans med medarbetaren, ett jättestort ansvar. På exempelvis neonatalenheten, där ett fåtal specialister delar på jourerna, har vi en kompetensförsörjningsplan för att bli fler. Sedan utbildar vi medicinska chefer i att leda och fördela arbetet så att veckoplaneringarna blir genomtänkta. Men vi har också några läkare som aktivt sätter upp sig på pass och själva vill jobba mycket, säger han. 

Flera gånger under intervjun återkommer Magnus Hedström till just läkarnas egna önskemål om att få ta på sig mer arbete.

Men att jobba mer än 416 timmar övertid bryter ju mot lagen. Det går väl inte att lägga över ansvaret på läkaren här?

– Nej, absolut. Det är vi överens om. Därför jobbar vi för att få till en grundbemanning som gör det möjligt för oss att hålla oss till lagar och regler. Det är huvudutgångspunkten, säger han. 

Skulle du själv vilja bli opererad av någon som har mer än 1 400 timmar övertid?

– Ja, om alternativet är att det inte finns någon operatör på plats alls. Men jag är övertygad om att det bästa för patientsäkerheten är när man får den stipulerade dygns- och veckovilan året om, säger Magnus Hedström. 

Trots att Region Västerbotten under flera års tid har stuckit ut i statistiken gällande läkare som ligger långt över EU-gränsen anser Magnus Hedström egentligen inte att läkarna jobbar särskilt mycket övertid.

– Den »vanliga« övertiden, alltså att man måste stanna kvar på jobbet en stund efter arbetsdagens slut, är på det hela taget pytteliten. De som ligger väldigt högt brukar vara samma individer år efter år, säger han. 

Men enligt Jonas Holm syns inte all övertid i systemet, bland annat för att läkarna i Västerbotten inte längre har någon stämpelklocka. Tidigare registrerades de där fem eller tio extraminuterna automatiskt. Så sker inte längre, sedan ett avtal sades upp häromåret.

– Det går att registrera övertiden manuellt, men det är svårare. I stället för att lägga in de där minuterna tänker man att man ska gå hem lite tidigare i nästa vecka i stället. Men så blir det sällan. 

Argumentet från arbetsgivarsidan att »läkare inte jobbar så mycket övertid« har Hanna Kataoka, ordförande för läkarföreningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, hört till leda.

I många regioner är det bara övertid vid jour som registreras som ATL-tid, menar hon. Annan övertid måste felaktigt registreras som flextid. 

– Det är inte flextid när du måste stanna kvar på jobbet för att du helt enkelt inte kan lämna en patient. Men det är klart att det ser ut som att vi inte arbetar så mycket övertid när regionen baserar sin övertidsstatistik på ett haltande underlag. 

Regionens förhandlingschef Charlotta Cellbrot skriver dock i ett mejl att övertid som rapporteras korrekt blir synlig i statistiken: »Rapporteras tid som flextid blir den inte synlig som övertid.«

Hanna Kataoka kontrar:

– Men vi kan ju inte rapportera in siffrorna på ett korrekt sätt eftersom regionen inte tillhandahåller ett system för det.

I Läkartidningens enkät till regionerna syns en kraftig nedgång i övertidsarbetet på vissa håll. Region Västernorrland går från att ha haft 44 läkare som jobbat mer än de tillåtna 200 timmarna övertid 2021 till 0 de senaste två åren. Möjliga teorier som presenteras från regionens sida är att Region Västernorrland använt hyrpersonal i högre utsträckning än tidigare, eller att läkarna kanske haft större möjlighet att ta ut jourkompledighet. Några klara svar ges dock inte. I Västra Götalandsregionen är skillnaden jämfört med tidigare års övertidssiffror ännu mer markant. Från att ha rapporterat att 210 läkare arbetade mer än 200 timmar övertid 2021 är motsvarande siffra de senaste två åren 11 respektive 16. Förklaringen uppges vara att data hämtas ut på ett annat sätt än jämfört med 2021, vilket gör att det inte går att direkt jämföra de olika åren. 

Emelie Hultberg, ordförande för Västra Götalands läkarförening, tycker att det är svårt att dra några säkra slutsatser om statistiken. Siffrorna skulle kunna stämma, då mycket av den tidigare övertiden kopplades till anestesi- och intensivvårdsläkarnas arbete under pandemin. Däremot tycker hon att det är anmärkningsvärt att regionen inte på ett enkelt sätt kan följa sin ATL-tid, säger hon. Hanna Kataoka surnar dock till ordentligt när hon ser siffrorna.

– Regionen har inte koll på hur mycket folk jobbar och uppfyller därmed inte sin plikt som arbetsgivare. Alltså bryter de mot både arbetstidslagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och gällande EU-rätt, säger hon.

Dessutom tycker hon att statistiken, så som den presenteras, väcker frågor. 

– Hur ska vi kunna lita på de här siffrorna när de inte speglar vår verklighet? säger hon. 

Men siffrorna är korrekta, enligt Västra Götalandsregionen. På kritiken svarar Charlotta Cellbrot att man arbetar fortlöpande med att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö. Ett par lokala kollektivavtal som möjliggör ett ökat uttag av ATL-tid ses dessutom över just nu, »i syfte att bemanna inom ordinarie arbetstid och därmed främja medarbetares återhämtning, vilket är viktigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv«, skriver Lotta Cellbrot.

I Läkartidningens enkät finns fler siffror som får läkare att höja på ögonbrynen. Sex av regionerna uppger att de enskilda läkarna med mest övertid förra året är AT- eller ST-läkare. Högst bland dessa ligger en AT-läkare i Region Stockholm med nära 900 ATL-timmar. Det förvånar Robert Holmqvist, ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Sylf), av flera anledningar. 

– Ska du jobba flera hundra timmar övertid krävs det ju dispens, och dispens brukar bara ges ifall personen har en speciell tjänst som behövs för att klara verksamheten. Jag kan inte tänka mig att vare sig AT-läkare eller ST-läkare skulle ha tjänster på den nivån, säger han. 

Dessutom är det vanligaste att läkare i början av karriären inte rapporterar in sin övertid, menar Robert Holmqvist.

– Man vill inte verka dålig eller långsam, utan sitter hellre kvar för att avsluta de arbetsuppgifter man inte hann med, och så registrerar man inte den övertiden. Det här har vi jätteproblem med, säger han. 

På sätt och vis kan det därför ses som positivt att en läkare så tidigt i karriären rapporterat in övertid. Då syns den i alla fall. 

– Men 900 timmar är skrämmande mycket. Hur har det ens gått till? Samtidigt är risken att det finns många bland våra medlemmar som kanske har jobbat lika mycket, eller mer, men som inte har registrerat sin övertid.

Precis som Robert Holmqvist tror Sofia Rydgren Stale att läkarnas verkliga övertidsarbete kan vara ännu mer omfattande än vad som framgår av enkäten.

– Vi har en situation som på sikt är ohållbar. Arbetsgivarna måste ta sitt arbetsmiljöansvar och se att en förändring är möjlig. Det är ju ingen naturlag – vården måste inte vara bemannad på ett sådant sätt att den faller ihop utan läkarnas övertidsarbete, säger hon. 

Läs också:
Kartläggning: Så många läkare får inte en krona för arbetad övertid
Örebros läkare beredda på juridisk strid för rätten till övertidsersättning
Läkarnas övertid ger miljonbelopp i skadestånd till lokalföreningarna
Fler läkare med hundratals timmar övertid 2021: »Väldigt oroväckande«