Nära 2 500 forskare skrev förra våren på ett upprop mot dagens system för etikprövning av forskningsprojekt, där kritiken framför allt kokade ner till att systemet är alltför krångligt och administrativt tidsödande. Dessutom fanns en oro bland forskare över att riskera att bli åtalade för forskningen i efterhand, om exempelvis forskningsintervjuer genererade oväntade svar med vad som kunde betraktas som känsliga personuppgifter – uppgifter som inte täcktes av den ansökan om etikprövning som gjorts, rapporterade TT.
Regeringen tillsatte därför en utredning kring lagen, ledd av Ulrik von Essen. När han under tisdagen lade fram sina förslag stod det klart att han vill ersätta etikprövningslagen med en helt ny lag, lagen om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor, förkortat som forskningsetiklagen. Dessutom föreslår han tre undantag från kraven på etikprövning framöver. Inget krav på etikprövning ska krävas för forskning som innefattar vissa personuppgifter i fall där uppgifterna rör en forskningsperson över 18 år, som själv lämnar uppgifterna efter informerat samtycke.
– Det fanns sådana regler i etikprövningslagen tidigare och vi föreslår att man återinför dem. Det innebär i praktiken att man kan genomföra en hel del forskning genom intervjuer och enkäter och så vidare, där forskningspersonen samtycker, utan att behöva etikgodkännande, sa Ulrik von Essen vid en pressträff.
Inte heller ska etikprövning krävas om personen är över 18 och uppgifterna har getts »allmän spridning« eller om uppgifterna finns i allmänna handlingar och inte ligger under sekretess. Forskningen får dock endast innebära »en ringa risk för enskilds hälsa eller säkerhet eller för intrång i enskilds personliga integritet«, enligt utredaren.
För att undantag ska kunna göras krävs också särskilda skyddsåtgärder, i form av forskningsetiska utgångspunkter, forskningsetiska riktlinjer och utbildning.
Ulrik von Essen vill också skruva på bestämmelserna för den medicinska forskningen och föreslår att det hädanefter ska bli valfritt att åtalsanmäla överträdelser, i stället för att en åtalsanmälan ska vara obligatorisk.
– Då ges nämnden, som är tillsynsmyndighet, möjlighet att välja lämplig väg framåt. Ska man förelägga någon, ska man ha dialog med någon eller ska man meddela ett granskningsbeslut?
Ett granskningsbeslut är en nyhet som Ulrik von Essen jämför med ett JO-beslut.
– Möjligheten till granskningsbeslut kompenserar att vi föreslår att man tar bort straffbestämmelsen för personuppgiftsforskningen. Hela grundtanken är att få en tillsyn som är mer hjälpande och vägledande än repressiv, sa han under pressträffen.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Läs också:
Kritiserad lag om etikprövning ses över
