Patientjournalen är ett viktigt verktyg för att säkerställa god sjukvård, och läkare har både rätt och skyldighet att ta del av journaluppgifter för att kunna vårda på ett medicinskt säkert sätt. Återkoppling om vad som händer med en patient som läkare själv bedömt är essentiellt för att kunna ta hand om en liknande patient nästa gång. Nu hotas detta system av kontinuerlig lärande av regionjuristers strikta lagtolkning av hur länge denna rätt gäller. Så skriver Ronny Öhman i en motion från Mellersta Skånes läkarförening inför veckans fullmäktigemöte.
– I Skåne har vi regionjurister som är ganska militanta när det gäller journalhantering och vem som har rätt att gå in i en patientjournal. Juristerna vill begränsa läkares möjligheter att gå in i journalen i efterhand. Drar man det till sin spets kommer det att drabba patientsäkerheten, säger Ronny Öhman som arbetar som överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund.
Bakgrunden till motionen är bland annat ett fall som inträffade i Lund för knappt ett år sedan. Då blev en läkare polisanmäld för journalintrång på tveksamma grunder, berättar Ronny Öhman.
– Vi hade en läkare som jobbade som bakjour. Han kom med synpunkter angående vården av en inneliggande patient som led av en sjukdom som han hade särskild kunskap om. När läkaren några veckor senare tittade i journalen för att se hur det gick för patienten så blev han polisanmäld av sin arbetsgivare för olovligt journalintrång. Läkaren hade inte rätt att gå in i journalen eftersom han bara var bakjour, menade arbetsgivaren. Polisen avskrev dock ärendet eftersom det saknades brottsligt uppsåt. Det är svårt att säga att det är journalintrång om läkaren försökte hjälpa till utifrån sin kompetens. Nu finns en rädsla bland många av våra medlemmar för att bli polisanmäld, säger han.
Läkarkåren måste höja rösten och försvara rätten att lära genom återkoppling, menar Ronny Öhman.
I motionen föreslår Mellersta Skånes läkareförening bland annat att Läkarförbundet ska bevaka rättsfall där medarbetare inom sjukvården anklagas för journalintrång, för att få underlag till prejudikat.
Läkarförbundets styrelse skriver i ett svar till motionen att de håller med om att patientjournalen är ett viktigt arbetsredskap för läkare samt att god åtkomst till relevanta journaluppgifter är nödvändigt för att en optimal vård ska kunna ges.
Förbundsstyrelsen menar dock att en läkare enligt lagen får ta del av journaluppgifter om hen deltar i vården av patienten eller behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården, till exempel för kvalitetsutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten. Men för att en läkare ska ha rätt till det krävs att vårdgivaren har tagit fram rutiner för hur det ska ske. Den enskilde läkaren kan inte bestämma detta, svarar förbundsstyrelsen.
Ronny Öhman tycker inte att det svaret räcker.
– Många verksamhetschefer vet inte om att de får skriva sådana intyg för uppföljning eller hur de ska formuleras. Ska det bli ett realistiskt alternativ så behöver vi ta fram rutiner för hur de skriver det, genom till exempel blanketter, säger han.
Förbundsstyrelsen skriver vidare i sitt svar att olovlig åtkomst till journaldokumentation kan utgöra dataintrång, men att de delar motionärens uppfattning om att det är relevant för Läkarförbundet att bevaka domstolars beslut i brottmål som rör dataintrång inom hälso- och sjukvården. Styrelsen yrkar därför på att fullmäktige ska ge sitt bifall till den delen av motionen.
– Där fick vi medhåll. Juristers tolkning betyder egentligen ingenting fram tills det att en domstol fattat ett formellt beslut. Då blir det vägledande för andra liknande fall, säger Ronny Öhman.
