Den genomsnittliga temperaturen i världen är i år 1,45 grader högre än under den förindustriella tiden, enligt rapporten Lancet countdown on health and climate change, som bygger på slutsatser från 122 forskare.
Klimatförändringarna är även märkbara sett ur ett kortare perspektiv. Antalet dödsfall till följd av hetta bland personer äldre än 65 år ligger 167 procent högre än under 1990-talet. Med en åldrande befolkning dör fler på grund av hetta, men om det inte hade varit för den högre temperaturen hade ökningen varit 65 procent, enligt rapporten.
Antalet timmar när temperaturen är så hög att den utsätter människor för värmestress vid utomhusvistelse är också närmare 28 procent fler än under 1990-talet. Även det är den högsta nivå som hittills har uppmätts. Högre temperaturer kan även leda till sömnsvårigheter – mätt i antal timmar var problemet 6 procent större förra året jämfört med snittet 1986-2005.
Stormar till följd av torka innebär att antalet individer som exponeras för farligt höga partikelhalter i luften enligt rapporten var 31 procent högre under åren 2018-2022 jämfört med 2003-2007.
Läget är så allvarligt att skyndsamma åtgärder måste vidtas både för att minska den globala uppvärmningen och för att skydda liv och hälsa, skriver Ida Persson, ST-läkare och styrelsemedlem i Läkare för miljön, i ett mejl till Läkartidningen.
»Vi ser fortsatt att man behöver prioritera upp klimatåtgärder på politisk och på myndighetsnivå. Sjukvårdsanställda behöver obligatorisk utbildning om hur hälsoeffekterna av klimatrelaterade händelser ska tacklas, om hur sårbara grupper ska skyddas, om riskläkemedel och åtgärdsplaner vid värmebölja«, skriver hon.
Rapporten från Lancet konstaterar att även de ekonomiska förlusterna orsakade av klimatförändringar ökar snabbt. Jämfört med 2010-2014 rörde det sig om en ökning på 23 procent till 227 miljarder dollar under åren 2019-2023.
Studien konstaterar också att världen är på väg att spräcka ambitionen att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Under åren 2016-2022 försvann närmare 182 miljoner hektar skog. Samtidigt nådde mängden koldioxidutsläpp från energisektorn 2023 en ny rekordnivå. Utsläppen från hälso- och sjukvården nådde också en ny högstanotering efter att ha ökat med 36 procent sedan 2016.
»Sjukvårdens miljö-och klimatpåverkan behöver minska, med bibehållen patientsäkerhet. Även detta kräver prioritering och obligatorisk utbildning av hälso- och sjukvårdsledning, strateger, samt personal« skriver Ida Persson.
