För två år sedan gjorde Läkarförbundet en enkätundersökning om hot och våld i vården. Den visade att 12 procent av läkarna upplevt hot och våld det senaste året.
– Över tid vet vi att det har ökat, men läkare har också blivit bättre på att anmäla, vilket är positivt. Sedan är det svårt att veta hur stort mörkertal det är, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon berättar att förbundet kommer att göra om undersökningen våren 2025 för att ta reda på hur läget ser ut. Problem med hot och våld på arbetsplatsen är en viktig fråga för Läkarförbundet, men det borde vara en ännu viktigare fråga för arbetsgivarna, framhåller Sofia Rydgren Stale.
– Arbetsgivaren måste se till att arbetsmiljön är trygg och säker, men det varierar väldigt mycket. Vissa arbetsplatser har tydliga rutiner, övar på hot- och våldssituationer och gör riskbedömningar av situationer som kan bli hotfulla, medan andra arbetar väldigt lite med sådana saker. Det finns en enorm spännvidd mellan att jobba strukturerat och att knappt ha en säkerhetsavdelning.
Om något inträffar ska arbetsgivaren ställa upp på flera plan, anser Sofia Rydgren Stale.
– På Läkarförbundet tycker vi till exempel att arbetsgivaren bör hjälpa till med polisanmälan i de fall det krävs. Den utsatta ska inte behöva stå ensam i det.
Oavsett om polisanmälan är aktuell eller inte är det avgörande att det finns bra rutiner för samtalsstöd. Det vet Sofia Rydgren Stale av egen erfarenhet. Som psykiater hör hon även till den grupp läkare som är värst drabbad av hot och våld. Enligt rapporten från 2022 hade 35 procent av läkarna inom psykiatrin utsatts för hot eller våld under det senaste året.
– Jag har varit med om allt från att folk är jättearga till att de säger att de ska göra det ena eller andra. Jag har också blivit knuffad en gång, och även slagen.
Det senare var en obehaglig upplevelse, och Sofia Rydgren Stale vill inte gå in på händelsen i detalj, men hon kan konstatera följande:
– När jag utsattes var det viktigt att få höra från min chef att det som hände var oacceptabelt. Det var skönt att höra, även från äldre kollegor, att situationen var avvikande och att det inte ska få ske. Jag tror det stödet var viktigt för mig. En del individer tycker sig ha rätten att hota dem som är yngre. Yngre läkare har visat sig vara mer utsatta, enligt våra undersökningar. Det är oacceptabelt.
Har du påverkats i efterhand?
– Jag vet inte om det har påverkat mig, men eftersom jag har jobbat inom psykiatrin har jag också tränat väldigt mycket på hur man positionerar sig i ett rum för att minska risken för våld, hur man tar sig ur en hotfull situation och hur man bedömer om man borde vara två när man pratar med någon.
Sådana utbildningar om hot och våld har skett på arbetsgivarens initiativ, och Sofia Rydgren Stale tycker att regioner runt om i landet ska se till att sådana finns att erbjuda. Samtidigt är hon medveten om att det är svårt att skydda sig helt och hållet.
– Om man träffar individer som är i kris och mår dåligt, oavsett om de är patienter eller anhöriga, så kan de vara känslomässigt ur balans, och risken ökar då för den här typen av situationer.
En undersökning ni gjorde i våras visar att nära en av fyra överväger att lämna läkaryrket – kan det ha något att göra med förekomsten av hot och våld?
– Jag tror att det främst är den hårda arbetsbelastningen som gör att många funderar på att lämna yrket, men jag tror absolut att hot och våld också kan vara en faktor som påverkar.
På så vis har arbetsgivaren ett stort ansvar att ha ordentliga rutiner, både förebyggande och om något händer, anser Sofia Rydgren Stale. Själv arbetar hon förebyggande på ett annat sätt:
– Jag bedriver påverkansarbete kring detta och pratar mycket om hot och våld.
Läs också:
»Det sitter i ryggmärgen att jag är beredd på att något kan hända«
Etik- och ansvarsrådet: »En våldsam patient bryter förtroendet«
