Förra året började Västra Götalandsregionen införandet av taligenkänning, TIK, i regionens hälso- och sjukvård. Tanken var att introducera hjälpmedlet inför att det nya journalsystemet Millenniums införande. Detta eftersom realtidsdokumentatation är en viktig byggsten i systemet, vars införande pausades i mitten av november efter stora problem. Men även taligenkänningen skapar problem, visar en ny enkät som gjorts av läkarföreningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Sjukhusläkarna Göteborg och Sylf Göteborg.
Sammanlagt har 733 läkare på SU svarat på enkäten. Över hälften anger att man använder taligenkänningen ofta eller mycket, och ytterligare knappt en fjärdedel att man använder det ibland.
Av användarna tycker bara en liten del att systemet fungerar bra. En tydlig majoritet tycker inte att fördelarna med taligenkänningen överväger nackdelarna, och en övervägande del tycker att det är tidskrävande.
Problem som man rapporterar är att ord tappas bort, byts ut eller blir fel. Ibland snappas tal upp från personer i närheten. Vanligt är också rena feltolkningar, som till exempel: »bronksegment« 6 blev utskrivet som »Bengt vill ha sex« och »circumflexa« blir »cirkustält«.
Anders Thurin, överläkare i klinisk fysiologi och ledamot i styrelsen för läkarföreningen på SU, blev förvånad över resultatet.
– Det var mer missnöje än jag trodde. Det finns en hel del ganska konkreta problem som kommer upp. Huvudintrycket är att det inte fungerar jättebra.
Han säger att missnöjet dels handlar om det man ser som patientrisker, som att saker missas eller blir fel, och dels om att det skapar extra stressmoment för läkarna.
– Många som använder det tycker att man inte sparar någon tid. Man måste ändå korrekturläsa och rätta det man har skrivit för att det inte ska bli fel. Det blir mer administration.
Även inom Region Kronoberg har ett AI-verktyg för taligenkänning kritiserats från läkarhåll.
