Läkarförbundet vill ha mer än märket för yngre läkare

Under fredagen utbytte Läkarförbundet och arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och regioner, SKR, och Sobona yrkanden med varandra. Det blev startskottet för kollektivavtalsförhandlingarna för alla läkare som är anställda av regioner och kommuner.

Läkarförbundet vill se en särskild lönesatsning utöver det kommande nationella lönemärket, i alla fall för läkare som ännu inte har ett specialistbevis. De har nämligen haft en sämre löneutveckling än övriga läkare och andra motsvarande yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Eftersläpningen har varit som mest tydlig efter 2021, enligt förbundet.

– Det har skapat ett stort missnöje. Om inte detta hanteras kommer regionerna att få svårt att rekrytera unga läkare och därför vill vi se en särskild satsning, säger Sofia Rydgren Stale.

En sådan satsning skulle göra att denna grupp läkare skulle få mer än det riktmärke som industrins fack och arbetsgivare kommer överens om, alltså det så kallade märket som i stort sett alla av arbetsmarknadens parter anpassar sig efter. Om industrifacken till exempel skulle få igenom de 4,2 procent som de yrkat på i deras avtalsrörelse, skulle alltså dessa läkare få detta som ett golv, i alla fall på gruppnivå.

– Ja, de skulle då få mer än 4,2 procent, säger Sofia Rydgren Stale.

Samma formulering finns för »erfarna och kontinuitetsbärande läkare efter specialistbevis«. Exakt hur man ska definiera gruppen kommer förbundet att framföra under förhandlingarna.

– Det handlar om erfarna läkare som varit länge på samma arbetsplats, ofta utan möjlighet att byta arbetsgivare.

Inför framtagandet av yrkandelistan har, utöver remisser från lokal- och yrkesföreningar, även diskussionerna på fullmäktigemötet 2024 vägts in.

– Reallöneökningar och övertidsfrågan har varit ett tydligt medskick från våra medlemmar.

Övertidsfrågan handlar om att Läkarförbundet vill ha bort möjligheten för arbetsgivare och arbetstagare att träffa överenskommelser om att arbetstagaren inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete.

– Övertidsfrågan har vi arbetat med länge och det är tydligt att våra medlemmar har tröttnat. Vi ser att många regioner fortfarande missbrukar bestämmelserna och på många håll tillämpas bortförhandlad rätt till övertidsersättning som en huvudregel i stället för en möjlighet för den enskilde läkaren.

I dag ger det centrala avtalet den enskilde medlemmen möjlighet att komma överens med sin chef om att avstå från övertidskompensation i utbyte mot en högre lön. Men det har inte fungerat. Kompensationen för övertiden har tagits bort, men medlemmarnas löner har inte justerats.

I förra avtalsrörelsen avtalade man därför om en hårdare reglering av läkares övertid, där det redan av anställningsavtalet skulle framgå hur mycket övertid som förväntades av en medarbetare på en viss tjänst. Detta skulle säkerställa rätt kompensation för dem som förhandlade bort sin övertidsersättning. Men denna förändring har inte räckt för att stävja missbruket, enligt Läkarförbundet.

– Det blev inte tillräckligt effektivt. Vi ser ju att arbetsgivarna inte hanterar det som det var tänkt.

Även redan ingångna enskilda överenskommelser ska upphöra att gälla, enligt yrkandet.

– Jag har själv varit med om en liknande process i Skåne. Där hade väldigt många av oss kontrakt med bortavtalad rätt till övertidsersättning. Men vi kom överens om att dessa avtal inte längre skulle gälla och nya avtal togs fram. Förändringen fungerade utan problem, säger Sofia Rydgren Stale.

Att göra förändringar i denna riktning ligger även i arbetsgivarpartens intresse, menar hon.

– De har svåra utmaningar med kompetensförsörjningen. Fler läkare behövs i regionerna och då vilar ansvaret tungt på arbetsgivarna att i både centrala och lokala avtal se till att bidra med bättre villkor.

Flera regioner framför att de fortfarande har en ansträngd ekonomi. Hur ser ni på det argumentet?

– Vi var beredda på att SKR skulle teckna en annan bild av det ekonomiska läget, men om man ska vara trovärdig kan man inte ropa vargen kommer varje år. Särskilt inte nu när vi ser att inflationen och räntorna går ner och att pensionskostnaderna minskar. SKR skriver också i sin ekonomirapport att ekonomin nu utvecklas bättre.

Sveriges yngre läkares förening, Sylf, välkomnar att underläkares villkor är centrala i Läkarförbundets yrkanden. De lyfter att den genomsnittliga löneökningstakten i regionsektorn varit 2,7 procent mellan åren 2014–2023, men att läkare före specialistbevis halkat efter: ST-läkarna har haft en genomsnittlig löneökningstakt på 2,1 procent och AT-läkarna 1,9 procent, enligt siffror från Medlingsinstitutet som Sylf hänvisar till.

– De senaste tio åren stod lönerna före specialistbevis i princip helt stilla realt. Det samtidigt som många andra yrken stärkte sina marginaler. Under inflationschocken de två senaste åren drabbades hela löntagarkollektivet men det har drabbat oss mycket hårt, så till den grad att AT-läkare och ST-läkare i dag tjänar sämre i reala termer än vad en kollega gjorde för tio år sedan. Köpkraften för läkare före specialistbevis måste återställas, en löneåterställning, annars ser vi stora risker att läkaryrkets attraktivitet urholkas från basen, säger Jesper Andersson, lönepolitiskt ansvarig i Sylfs centralstyrelse, i ett pressmeddelande.

SKR och Sobona framhöll å sin sida, i samband med att deras yrkanden blev offentliga, att det är viktigt att parterna följer märket som sätts av industrin.

− Det är en lönebildningsmodell som fungerat mycket bra med stora reallöneökningar för välfärdens medarbetare under de senaste 25 åren. Parterna i välfärdssektorn behöver fortsätta ta ansvar för att industrimärket följs även i årets avtalsrörelse, sa Sten Nordin, vice ordförande förhandlingsdelegationen SKR och Sobonas föreningsstyrelse, i en kommentar på SKR:s webbplats.