Mer pengar till vårdcentraler gör att Peter kan anställa en läkare

– Det här är jättebra, fantastiskt kul! säger Peter Johansson entusiastiskt.

Han är specialist i allmänmedicin och verksamhetschef för Vibblaby husläkarmottagning i Järfälla norr om Stockholm, en vårdcentral med totalt 7 600 patienter och den är en av åtta vårdcentraler i Järfälla kommun. Peter Johanssons glädje kommer från att han kan anställa en specialist i allmänmedicin på 75 procent från och med den 1 februari. Den möjligheten har uppenbarat sig tack vare Region Stockholms primärvårdssatsning. Den 16 december antogs nya avtal för vårdcentraler, med flera förändringar, i regionens primärvårdsnämnd.

Bland annat får vårdcentralerna ett tillskott på 426 miljoner kronor för 2025, vilket innebär att de får 6,1 procent mer medel att röra sig med. Av den summan avsätts 180 miljoner kronor för att öka andelen specialister i allmänmedicin i regionen, vilket beräknas motsvara 94 heltidsanställda specialister i allmänmedicin, vilket regionens styre flaggade för när budgeten presenterades i oktober.

Läkartidningen besökte Peter Johanssons vårdcentral för att ta reda på hur satsningarna påverkar verksamheten. Regionens primärvårdsråd Christine Lorne (C) var också på plats och berättade om tillskotten.

– Det här är ju en del av den långsiktiga planen som innebär att 25 procent av sjukvårdsbudgeten ska gå till primärvården 2030. Förhoppningen är nu att vårdcentralerna ökar bemanningen tack vare tillskotten. Eftersom vi också höjer besöksersättning för läkarbesök styr vi mot en högre läkarbemanning, säger Christine Lorne.

Peter Johansson, som också är ordförande i Pist (Personalägda vårdcentraler i Stockholm), har tidigare år klagat på klena tillskott och snåla uppräkningar från regionen. Nu är han i stället nöjd då mottagningen går från fem till sex specialister i allmänmedicin.

– Jag har ju påtalat i många år att man måste få vårdcentralerna att fungera. Patienterna måste kunna få träffa sin egen husläkare. Får man kontinuitet på vårdcentralerna blir det bättre för patienten, vilket långsiktigt leder till färre onödiga besök. En riktig ekonomisk satsning på primärvården blir billigare på sikt när vi kanske kan förhindra att folk ens behöver uppsöka den dyra sjukhusvården, säger han.

Förutom att Peter Johansson kan anställa, gäller fler förändringar i de nya avtalen som klubbades på måndagen: vårdcentralers verksamhet ska samlokaliseras i högre grad, välfärdsfusk ska minska genom mer kontroller av underleverantörer, och det råder högre krav på vilken sorts bemanning vårdcentralerna har – exempelvis hur lång erfarenhet personalen har. Dessutom införs möjligheten för vårdcentraler att lättare bedriva mindre närmottagningar för enklare vårdbesök och med begränsade öppettider.

– Jag tycker det är bra att det är högre krav på vem som får vara verksamhetschef eller medicinskt ledningsansvarig läkare. Dessa personer ska nu, enligt avtalet, finnas fysiskt på plats på mottagningen minst 16 timmar i veckan. Det är väldigt bra att man skärper sådana regler, så man inte kan vara chef på flera vårdcentraler utan att vara på plats, säger Peter Johansson.

Därtill sker förändringar i listningsregler. Enligt det nya avtalet går det bara att vara listad hos specialister i allmänmedicin, geriatriker och specialister i barn- och ungdomsmedicin. ST-läkare i allmänmedicin blir listningsbara från mitten av sin ST-utbildning. För att vara listningsbar läkare ska man erbjuda både fysiska och digitala besök.

Och när det kommer till ersättningen till vårdcentralerna styrs den i hög grad av en större andel fast ersättning. Syftet är att vårdcentralerna ska få bättre planeringsförutsättningar och bättre möjligheter att kunna utforma verksamheten efter patienternas behov.

– Vi har fortfarande en stor andel fast ersättning för att vi tycker att vårdcentraler själva ska kunna styra över hur de jobbar bäst utifrån sina patienter. Samtidigt vill vi premiera de som anställer fler läkare och därför höjer vi också besöksersättningen för läkarbesök, säger Christine Lorne.

Därtill får vårdcentraler mer betalt för listade patienter, men det gäller endast om antalet patienter inte överstiger 1 900 – i år är gränsen på 2 000 (se faktaruta).

– Detta är också för att tydligt styra mot målet att alla ska ha en fast läkare, framhåller Christine Lorne.

Louise Madsen, ordförande i Distriktsläkarföreningen i Stockholm, tycker att det är bra.

»Att stimulera läkarbemanning genom höjd listningsersättning samtidigt som man sänker maxtaket för ersättningen talar om i vilken riktning regionen vill – att det inte lönar sig att ha mer än 1 900 patienter per lista«, skriver hon i ett mejl till Läkartidningen.

Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarföreningen, är överlag mer skeptisk:

»Jag tycker att det är tråkigt att regionen fortsätter att justera ersättningar med 50 kronor hit och dit och att de tror att en så liten justering ska få någon som helst styrande effekt. Det går inte att anställa läkare på en så liten ökning«, skriver Ylva Sandström i ett mejl.

I Region Stockholm har 70 procent av regionens listade patienter en fast läkare. Hur många patienter det går per läkare är dock svårare att svara på, uppger Christine Lorne när Läkartidningen ställer frågan.

– Det finns tyvärr inget bra system för att räkna ut det än, men snittet är ungefär det dubbla jämfört med målet.

För Vibblaby husläkarmottagning ser läget bättre ut.

– Vi är faktiskt ganska nära Socialstyrelsens mål om en allmänläkare på 1 100 patienter då vi har cirka 1 200 patienter per specialist. Samtidigt har vi 1 500 patienter som inte har någon fast läkare. De patienterna kommer fördelas på våra två nya ST-läkare och vår nya specialist i allmänmedicin som börjar i februari, säger Peter Johansson.

Läs även:
Handlingsplan: Så ska fler få en fast läkarkontakt i Region Stockholm
Stockholm ska utöka antalet specialister inom allmänmedicin