Redan i början av året slog en misstanke rot hos patientnämnden i Skåne om att något inte stod rätt till.

– Då kom de första klagomålen av en typ som vi inte hade sett tidigare. Klagomålen handlade om bristande tillgänglighet i vården, i avseendet att patienter hade nekats samordning enligt vårdgarantin, säger patientnämndens förvaltningschef Jonas Duveborn till Läkartidningen.

Det handlade alltså om patienter som sökt vård men inte fått hjälp inom den tid som anges i vårdgarantin, men som ändå nekats att söka vård hos en annan vårdgivare.

Ökningen av klagomål verkade hänga ihop med att sjukhusstyrelsen i Helsingborg bestämt sig för att sluta ge medel till samordning. Planen var att 70 miljoner skulle kronor sparas in. Beslutet skulle dock inte innebära någon negativ påverkan på tillgängligheten. I stället skulle sjukhuset utföra operationerna och åtgärderna själv, genom att använda alla tillgängliga återbudstider.

Men samtidigt som samordningen har minskat kraftigt, särskilt i slutet av året, har Helsingborgs lasarett runt 1 000 fler patienter i kö för operation än vid årsskiftet, enligt SVT Nyheter Skåne. Och klagomålen har fortsatt att strömma in till patientnämnden. Hittills i år rör nära hundra klagomål just nekad samordning, och den stora merparten av kritiken riktas mot Helsingborgs lasarett.

– Man har konstaterat att patienterna behöver vård – det är ju därför de står i kö. Och så händer ingenting och de väntar i år. Det handlar om människor som lider. Man får inte glömma det bakom alla teknikaliteter om antal dagar och garantier och avtal, säger Jonas Duveborn.

Patientnämnden har under året uppmärksammat Helsingborgs lasarett på det höga inflödet av klagomål. I sitt svar skriver sjukhusstyrelsen att man är ålagd att följa såväl hälso- och sjukvårdslagen som kommunallagen, och att den senare medför att man måste hålla sig till den budget som sjukhuset tilldelats.

– Men speciallagstiftning, som hälso- och sjukvårdslagen, går ju före mer allmänt hållen lagstiftning. Man skulle kunna säga att den går före kommunallagens krav på balans i ekonomin, invänder Jonas Duveborn.

Sjukhusstyrelsen konstaterar också att »ingen region någonsin har klarat av att leva upp till vårdgarantin«.

– Att folk får vänta på vård är ingen nyhet, men däremot att man inte ens har en ambition att samordna patienter som behöver vård, säger Jonas Duveborn.

Nu har patientnämnden skickat över handlingarna till Ivo för att uppmärksamma myndigheten på den rådande situationen, med förhoppningen att Ivo tittar närmare på patientsäkerhetsfrågan.

– Det är inte fritt valt arbete vilka lagar man ska följa. Ambitionen måste ju vara att man ska klara sitt uppdrag under den lagstiftning som råder, säger Jonas Duveborn.

Sjukhusstyrelsens ordförande Anders Lundström (KD) tycker dock att kritiken utgår från ett felaktigt påstående om att all samordning har tagits bort, vilket inte stämmer.

– Vi har inte tagit bort all samordning. Vi har olika uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Till dags datum har vi samordnat vård för 52 miljoner kronor. Vi har visserligen lite längre köer nu än tidigare, bland annat till följd av vårdkonflikten i våras, men högre produktion och effektivitet än flera andra skånska sjukhus, säger han.

Apropå kritiken om att man inte får välja vilka lagar man vill följa säger Anders Lundström att man visserligen inte följer lagen när det gäller vårdgaranti.

– Men det gör inga svenska sjukhus, säger han.