Beslutet om ett så kallat seniorhälsovårdsprogram togs under Västmanlands regionfullmäktigemöte i juni 2023. I protokollet framgår att hälso- och sjukvårdsförvaltningen haft i uppdrag att ta fram ett seniorhälsovårdsprogram för seniorer 65 år och äldre. Förvaltningen har räknat ut att de som är 80 år och äldre kommer att öka med 53 procent i Västmanland till 2030, varför sjukvården måste förbereda sig med ett seniorhälsovårdsprogram:
»Det bygger på motsvarande principer som barnhälsovårdsprogrammet, med evidensbaserade metoder för att främja hälsa, förebygga ohälsa och tidigt identifiera sjukdom. På så vis uppnås högre kvalitet för invånarna och på sikt lägre kostnadsutveckling i hälso- och sjukvården.«
Protokollet gör också gällande att »aktiviteter och insatser ska vara evidensbaserade och hälsoekonomiskt berättigade«.
En mening som upprör Maria Cifuentes Vargas – och många andra med henne i Västmanlands läkarförening.
– Vi ifrågasätter detta eftersom programmet blir en screening där man kallar alla seniorer, även friska. Då behöver evidensgraden vara hög för att programmet göra hälsoekonomisk nytta.
Kostnaderna för screening måste bedömas som rimliga i förhållande till behovet, enligt Socialstyrelsens elfte bedömningskriterium – dock för nationella screeningprogram. Och enligt en slutrapport från Sveriges Kommuner och regioner (SKR) från 2022 om just riktade hälsosamtal har hälsoeffekterna för sådana samtal måttlig tillförlitlighet.
– I de studier jag och mina kollegor tittat på kan vi inte se att hälsosamtal som ensam åtgärd minskar sjukdomsbördan och dödligheten utan att det också beror på andra samtidiga samhällsinsatser. Därför ifrågasätter vi om evidensen för att införa hälsosamtal är tillräckligt hög.
Läkarföreningen har tidigare under hösten skickat en skrivelse med sina synpunkter till berörda politiker och tjänstemän. Maria Cifuentes Vargas berättar också att hon och andra i läkarföreningen nyligen suttit i flera möten med såväl politiker som ansvariga tjänstemän för projektet.
– Vi har föreslagit att politiker åtminstone skulle kunna vänta in en systematisk översikt av riktade hälsosamtal som pågår i Örebro, men vi har inte fått gehör för det.
Hon menar att utredningar och provtagningar ska föregås av medicinsk bedömning – inte tvärtom.
Trots att läkarna, enligt Maria Cifuentes Vargas, blivit lovade stöttning i form av en sköterska på hel- eller deltid är det inte gott nog.
– Hälso- och sjukvårdsförvaltningen blöder mer än en miljard i år och så var det även förra året. Vi ser en risk med att prioritera hälsosamtal framför annan sjukvård, när hälso- och sjukvårdens resurser trots allt är ändliga.
Seniorhälsovårdsprogrammet skulle ha kommit igång under 2024, men så har det inte blivit. Däremot ska regionens alla 28 vårdcentraler erbjuda detta 2026, men innehållet i programmet är fortfarande under utformning, uppger Lina Eriksson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Vi ser att vi kommer att få ganska många fler äldre under en ganska kort period och då måste vi ställa om och möta den omställningen. Fler behöver vård och färre kommer att kunna arbeta i den, då är detta ett sätt att jobba uppströms och tidigt sätta in åtgärder för dem som behöver.
Västmanlands läkarförening är kritisk till satsningen och hävdar att det inte finns tillräckligt hög evidens för att göra detta – vad säger du om det?
– Jag tror att det är nödvändigt att göra detta och jag tror ändå att vi har en samsyn om att vi måste jobba förebyggande, sedan kan man ha olika åsikter om hur man ska göra det. Vi måste fånga upp den här gruppen tidigare, för att jobba som vi gjort tidigare kommer inte att hålla.
Trots att läkarna inte känner att de fått gehör för sina invändningar uppger Lina Eriksson att implementeringen av seniorhälsovårdsprogrammet är »ett arbete som pågår och man involverar professionen«.
– Vi har en dialog. Någon gång i början på nästa år kommer vi veta mer exakt hur det ska utformas. Vi är ju först i Sverige med det här konceptet och håller på att jobba fram innehållet, säger Lina Eriksson.
Budgeten för seniorhälsovårdsprogrammet åren 2024–2026 är beräknad till sammanlagt 28,8 miljoner kronor. Västmanlands läkarförening ifrågasätter även värdet av hälsosamtal för alla 50-åringar i Region Västmanland som erbjuds sedan 2017.
Om seniorhälsovårdsprogrammet
Programmet föreslås vara uppdelat i tre steg där det första steget är ett erbjudande till alla. Det steget kan till exempel innehålla screening, viss provtagning och erbjudande om vaccination. De som utifrån steg 1 visar sig behöva vidare uppföljning går vidare till steg 2. Insatser där kan innefatta åtgärder utefter de behov som identifierats, exempelvis hälsosamtal eller läkemedelsgenomgång. För de som behöver ytterligare fördjupade insatser finns steg 3 som kan innefatta exempelvis utredning eller specialistbedömning. Programmet ska också tillse och ge senioren stöd och verktyg till egenvård för att själv bibehålla hälsa. Arbetet behöver ske i samverkan med kommunernas förebyggande arbete för den äldre invånaren.
Källa: Protokollet till regionfullmäktigemötet den 13 juni 2023.
Socialstyrelsen om riktade hälsosamtal
Socialstyrelsen uppger i ett mejl till Läkartidningen att följande regioner använder riktade hälsosamtal i vården: Norrbotten, Gävleborg, Östergötland, Skåne, Kronoberg, Västerbotten, Västernorrland, Jönköpings län, Jämtland Härjedalen, Dalarna, Sörmland, Västmanland och Halland.
Därtill finns regioner där det har fattats politiska beslut eller startats pilotprojekt under 2023 om riktade hälsosamtal. De regionerna är Kalmar, Örebro, Uppsala, Västra Götaland och samverkansnämnden Stockholm-Gotland. Myndigheten uppger också följande:
»Socialstyrelsen har valt att inte ge någon rekommendation om riktade hälsosamtal i nuläget, utan fokuserar på de konkreta samtalsmetoderna för beteendeförändring. Vi nämner att riktade hälsosamtal är ett arbetssätt som många regioner har valt att använda som ett sätt att implementera rekommendationerna gällande ohälsosamma levnadsvanor.«
Källa: Socialstyrelsen
